Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Förlust av w. 137
omljudets tid, skulle ljudlagsenligt endast former utan w-
omljud kunna uppkomma: inf. ^ g æ rtø a , prêt. *gæ rpe, pres.
ind. sing. *gœ r(u)ir och *gœ rr osv. För att förklara formerna
med w-omljud måste man antaga, att w analogiskt kunnat
kvarstå utöver «-synkopen i pres. *garwÍR > *gatrwR •> *gørr,
prêt. * g a rw ip ö > *gcerw pa > g ø rp e osv. Men vad bevis har
man då, att icke kvarståendet av w-et just är det ljudlagsenliga?
1 själva verket torde förhållandet med detta ord vara
riktigt förklarat av Kock Arkiv 29: 386; w har fallit, då
ordet användes svagtonigt, men bibehållits vid starktonighet.
Detta förklarar på enklare sätt än P:s teori isl. g era , g e r ir ,
gerfta, nämligen ur svagtonigt *gœ rw a) *gœt’wïR1 *gæ rivpa före
w-omljudsperioden, liksom det också förklarar östnord. g ø r a ,
nämligen ur starktonigt pres. ind. sing. *garwÍR > *gærwR
> *gørr etc. Härigenom blir också begripligt, att «^-för-
lusten träffat just detta ord, som i satsen av naturliga skäl
synnerligen ofta måste ha använts obetonat.
Yad ovan anförts beträffande formerna av verbet rgöra”
gäller också i tillämpliga delar om verbalsubst. isl. gerêf,
fsv. gæ rp. På grund av de ständiga inflytanden från ver-
bets olika former, för vilka detta ord måste ha varit utsatt,
och de olika förklaringsmöjligheter, som härigenom uppkomma,
kan detta ord emellertid ej ha något vitsord i här förelig-
gande fråga.
Av övriga av P. i detta sammanhang anförda ord bör
till en början isl. ertr pl., fsv. œ ït <r stammen * a rw lt- helt utgå
ur diskussionen. Enligt Hoops Reallex. der germ, altertumsk.
1: 623 f. är odlingen av ärter i Norden icke känd i för-
historisk tid eller tidig medeltid (på Island ännu icke i 13de
årh.), och det lider därför intet tvivel, att — såsom också
Hoops antager — namnet jämte saken till Norden invandrat
från norra Tyskland, varvid då närmast fsax. e rit kommer
i betraktande som källa för det nordiska ordet. Jfr även
Fischer Die lehnw. des altwestnord. s. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
