- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
143

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Förlust av w. 143
heller vänta brytning (jfr Bugge Arkiv 2: 252, Kock ib.
6: 49 not, Noreen Geschichte der nord. spr.3 s. 70, Hessel-
man Yästnord. stud. 1: 30). Då nu härtill kommer, att isl.
pina, som förekommer först i mycket unga skrifter och re-
lativt sällsynt, med Fischer Die lehnw. des altwestn. s. 42,
136, 148 ff., 166 med ganska stor säkerhet torde kunna
betraktas som ett låneord, så återstår egentligen av hela ma-
terialet blott ett ord: *knewa > isl. kné, fsv. knæ.
Men även detta låter förklara sig utan antagande av
ett f. ö. icke styrkt w-bortfall. Yill man ej medgiva, att
ljudförbindelsen kn kunnat verka hinderligt för diftongise-
ringen (jfr förenklingen av diftong efter förbindelserna fr, sn
och sl, Kock Arkiv 5: 380 not, 6: 43, Sv. ljudhist. 2: 306) *),
så torde intet vara att invända emot att i detta ord, som
på grund av sin betydelse synnerligen ofta måste ha an-
vänts i flertal, förklara vokalisationen genom utjämning från
pluralen, där utvecklingen *knewu > *kneu > kné är ljudlags-
enlig2). Jfr även Kock Arkiv 19: 24 f., Sv. ljudhist.
1: 132. På detta ex. kan således en regel om w-förlust av
det av Pipping antagna slaget icke byggas 3).
III.
Enligt Pipping har w än ytterligare på östnordiskt
språkområde (men ej på västnordiskt) förlorats framför
*) Jfr även Lindroth i Arkiv 24: 343 och 356 noten, Hesselman Väst-
nord. Stud. 1: 58. — Hos Noreen Geschichte* s. 70 läses: ”Nach w, r, l und
zum Teil n . . . tritt statt w-Brechung tt-(îü-)TJmlaut zu ø ein”. Då intet ex.
med n gives, men däremot ex. fnor. dat. smørue, misstänker jag emellertid,
att tryckfel för m föreligger.
*) Jfr Hultman Arkiv 17: 217, Kock Sv. ljudhist. 1: 133.
*) Hesselman uppställer i sin skrift Yästnord. stud. 1: 31 ff. den regeln,
att äldre a-brytning ej inträtt i de v ä stn o r d isk a språken efter k o f t rot-
stavelse. Då denna regel i varje fall ej gällt östnordiskan, men denna dock
har knæ, kan H:s regel ej tillämpas på detta ord. [Tillägg i korr. Hessel-
mans åsikt i denna fråga har nu enligt min mening avgörande vederlagts
av Kock i Arkiv 30: 339 ff.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free