- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
166

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 Klockhoff: Nyra studier.
att de norska åhörarne till de muntliga berättelserna varit
flere, och att alla de tyska mämnen, som voro från Bremen
och Münster, berättade på samima sätt. Den sista uppgiften
gäller visserligen närmast en episod, niflungakampen, men
kan med så mycket större skäl tillämpas på hela sagan, som
äfven för andra delar tyska mäms berättelser åberopas. Hvad
de två öfriga källorna beträffiar, så nämnas de på sådant
sätt, att man måste draga dien slutsatsen, att den nörske
sagoförfattaren själf läst dem : er nu aftekit i sogum þyðeskra
manna (kap. 290), Iron jarls hiundar eru nefndir i pyðeskum
leverum (kap. 337), er sagt i fiornum sogom (kap. 370), sua
seegir i kvœðom þgfrœrskom o. cd. (kap. 394, 412, 421). På
några ställen nämnas muntliga och skriftliga källor vid sidan
af hvarandra, nämligen i beräittelserna om Hildebrand: vid
þat sama er hans getid hvar fsem hans namn er rita& eda
fra honum sagt (kap. 293), om niflungakampen: frasogn
pyðœrskra manna och fornkvceðti i pyðœskri tungu (kap. 413),
om Hildebrands död: seigia pyidversker menn — — — enn
pydersk kvæde seigia (kap. 4i21: de förra uppgifva hans
ålder till 150 år, de senare tilll 200). Intressant är en upp-
gift i berättelsen om konung Hertnits sista år. Författaren
säger, att om honom finnes en särskild saga, och att denna
är ”allmikiP, men tillägger, at:t denna vidkommer ej denna
berättelse (þo þes uerde nu eig;i her getit i þessare frasogn).
Sagan om Hertnid är ©j den enda, som fått lämna
stoff till |>idreks saga. Andra sådana äro: sagorna om Grim
och Hild, om Ekka och Fasold, om Sigurd, om Niflungarne,
om Herburt, om Yaltari, omi Sifkas hämnd, om konung
Hertnit i Bergara. En del aif dessa finnas ännu i behåll.
De källor, som användts,, hafva, så godt sig göra lät,
sammanfattats till ett enhetligt verk af den norske förfat-
taren. Någon Översättning är således |>idreks saga icke.
Anledningen till att källorna anförts, har naturligtvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free