- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
179

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klockhoff : Nya studier. 179
delar icke, hvad som han funnit vara bevisande. Jag har
genomgått dessa hänvisningar men har ej kunnat finna annat,
än att likheten antingen är rent tillfällig, eller att skrifvaren
af mbr.2 kan hafva ändrat uttrycket.
Till det förra slaget hör t. ex. det först anförda: mbr.2:
i iarn sættir1 mbr.3 AB: kastað i dyflizu (B: myrkvastofu).
Sv. lago i tornit. Härvid är att märka, att mbr.2 två rader
efteråt har : scetta i iarn ok i dyßizu, och att Sv. har fór båda
det enda uttrycket: lago i tornet.
Till den andra gruppen hör det närmast därefter an-
förda, mbr.2: bær Hœrtnið iarll fram ærændit ok talar langa
talu og morg fogr orð ok snioll; mbr.3 AB: Nv tekr Hertnit
iarll bref oc inzigli Osangtrix konungs oc synir Milias ko-
nungi. En er konungr hœvir læsit brefit. oc pat les hann
seaVr. oc mœllti (mcellti hann?) siftan rei&ulegaj Sv. konungen
las breffuit oc wort ganzske wreder. I mbr.3 AB skildras
händelsen mycket utförligare än i mbr.2 och Sv. I den
förra redaktionen frambär Hertnit först muntligen sitt ärende
och öfverlämnar skänker till Osantrix, som därefter bestämdt
afslår frieriet. Först sedan öfverlämnar Hertnit brefvet. Om
vi se bort från den nyss nämnda likheten i motivet om
brefvet, öfverensstämmer Sv. mycket nära med mbr.2
, och
att Sv. haft framför sig mbr3:s vidlyftigare framställning
finnes ingen grund att antaga. Skall något afseende fästas
vid stället, så synes mig likheten mellan mbr.3 och Sv. böra
förklaras sa, att mbr2:s original haft ordet brefit, men detta
här ändrats till ærændit, emedan i fortsättningen blott talas
om muntligt frambärande af frieriet. Så mycken frihet tog
sig nog en afskrifvare. Till denna grupp torde ock böra
hänföras kap. 49: 10, mbr.3 AB: pu ert mafrr vitr\ Sv. tw
est en wijsman; mbr.2 49: 6 annorlunda; jfr dock kap. 50: 3
mbr.2: erttu vitr matfrry Sv. thw æst en wiis man. Sv. har
alltsa endast sträfvat efter likformighet i uttrycket.
Ofta kan olikheten mellan mbr.2 och Sv. bero på, att
ARKÍV FÖR XORPISK FILOI.OCI X X X I, NY FÖTJD XXYII. I O

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free