Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Anmälan. 223
mån biskopssag’orna begagnat annalistiska arbeten, och kommer
därvid i motsatts till Storm till det resultat, att ävert de ä ld re
biskopssagorna (Hungrvaka) i de synkronistiska uppräkningar av
händelser, som Jfölja efter varje biskops levnad, vittna om en dylik
källa. Be kromologiska sammanfattningarna i de y n g r e biskops-
sagorna, som SStorm antog vara interpolerade, anser B. ursprung-
liga (huvudsakliigen, synes det-, på den grund, att man har svårt
att tro på så k o n sek v en ta interpolationer, som det här skulle
vara fråga om).
Med utgåmgspunkt häri och efter att i en särskild avdelning
ha sökt fastst-ällla vissa ”inre kännetecken” hos de ursprungliga
annalnotiserna, warvid särskilt den stilistiska karaktären — lakonisk
avfattning, ofta sammanträngning till ett enda ord — synes väga
tungt för förf., (övergår han i det sista avsnittet till ett försök att
rekonstruera ”uirannalen”, från vilken alla de nuvarande redaktio-
nerna ytterst hiärstamma. Som tillhörande urannalen betraktar
han därvid: 1) ide notiser, som Hungrvaka känner, 2) do som ge-
nom de nämnda ”inre kännetecknen” synas ursprungliga; 3) enstaka
notiser om natuirförbållanden o. d., som ej kombinerats med någon
historisk händellse och således måste ha blivit för sin egen skull
och sa m tid ig t antecknade (ifr förfis uppsats i Stud. i nord.
fil. IH . 4).
Ett dylikt försök till rekonstruktion av en urtext måste under
alla förhållandeni bli rätt osäkert. Här blir det det så mycket mer,
som värdet av de under 1) och 2) nämnda kriterierna är tvivel-
aktigt eller åtnninstone icke egentligen bevisat, och framför allt
därför, att rekoDnstruktionen icke, så vitt jag kan finna, grundar
sig på vad man i främsta rummet skulle vänta, en g en o m g å en d e
kritisk jämförels«e mellan de olika annalredaktionerna.
B:s antagamde i slutet av uppsatsen, att även de isl. släkt-
sagorna begagnatt en annal sådan som den beskrivna, fordrar vid-
lyftiga och ingiående undersökningar för att kunna vare sig be-
jakas eller förnelkas.
Ett intresstant dialektgeografiskt bidrag utgör D a n e lls Några
anmärkningar om Vättern som språkgräns. Hesselman har fram-
hållit att en tjydlig språkgräns är att draga inom Östergötland,
skiljande den niorra och östra delen från den södra och västra.
Till de av H. frramförda skiljaktigheterna på ömse sider om denna
språkgräns lägger nu Danell till en början ytterligare några, i det
han visar, att säirskilt med avseende på ljudläran ”västgötska” egen-
heter förekomnua i v ä stra Östergötland i större utsträckning, än
man hittills antoagit. Viktigare äro emellertid enl. Danell de ka-
raktäristika, sonn skilja målen på de båda Yätterstränderna, och
kärnan i uppsatsien är just en redogörelse för dessa skiljaktigheter,
till vilka bl. a. hiöra sådana skarpt i ögonen fallande olikheter som
vg. u för ög. iy (bu lusa etc.), vg. a för ög. ä framför r el. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
