Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 Kock: Brytningen i fno. språk.
Också i det av H. s. 20 anförda nyno. kjake ”käke”
kan brvtningsdiftongen ia uppfattas i överensstämmelse med
den nyss nämnda förklaringen av ia i ia k i, stiakL Av Jcjake
”käke” har, såsom H. vill, det nyno. verbet kjaka ”kives,
trætte, kjæble” kunnat avledas. Då emellertid nyno. verbet
kjaka böjes som kalla (se Aasen), så är dess ia även därmed
tillräckligt förklarat.
Här bör det nämnas att, eftersom k och § kanske
snarast hava spelat en likartad roll vid brytningen, det vore
möjligt att förklara ia i den maskulina w-stammen isl. till-
namnet k ia g i (ovan s. 328) liksom ia i ia k i osv. Emellertid
har på anf. st. ia i kia g i redan förklarats på fullt tillfreds-
ställande sätt.
Jag skall emellertid nu visa, att det icke ens är be-
hövligt att antaga, att den yngre «-brytningen vid »-förlust
framkallades av ett efter e följande k (s) under samvärkan
med det följande a. Brytningen i de helt få orden av typen
ia k i kan nämligen lätt förklaras även på annat sätt.
Tillika skall jag visa, att det (för så vitt av det hit-
tills framdragna materialet framgår) ej häller är behövligt
att för fornisländskan eller fornnorskan antaga ens dialek-
tisk yngre a-brytning i andra kortstaviga ord med w-förlust. r)
Brytningen i det av mig redan i Ark. nf. XIII, 168,
385 behandlade isl. ia k i ”istapp” kan förklaras på följande
sätt. Ordet användes såsom senare kompositionsled i det
redan i fornspråket uppvisade isia k i ”istapp” Fritzner2 och
i det nyisl. av IED. (under iaki) upptaga bel-jaki ”a bulging
piece of ice”, metaph. ”a rough strong man”, t. ex. hann er
m esti beljaki. Ord av typen samnord. *is-eka (oblik kasus)
hade ju semifortis på andra och levissimus (ej stark levis)
på tredje stavelsen, och brytning inträdde därför i dem ljud-
]) Om den moderna färöiskan (och shetländskan) samt om det moderna
målet i Romerike i Norge se nedan s. 347 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
