Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Kock: Brytningen i fno. språk.
I fornsvenskan är motsvarande ord påvisat blott två
gånger; en gång skrives det i obl. kasus kæka; en gång i
oblik kasus kekan. I fall man tidigare havt ia i detta fsv.
ord, så bör detta ia uppfattas liksom ia i da. Mage. Möjligen
tyder dock den fsv. stavningen kekan med e på direkt lån från
den medeltida tyskan (mnt. keke); jmf. Kock Sv. ljudh. I, 222.
Tillnamnet fnorska hiæsi (nyno. jase ”hare”) fattade jag
i Ark. nf. XIII, 169 såsom en norsk dialektform. — H.
gör sig i en ganska utförlig framställning s. 15—18 myc-
ken möda för att visa, att det nyss nämnda en gång an-
träffade fno. hiæsi icke är blott ”en norsk dialektform”, utan
havt en större spridning i norskan. Han menar, att ordet är
identiskt med det från medeltiden påvisade hiassi, som om-
talas såsom ett fabelaktigt djur. Stavningen med ss finnes
t. ex. i AM. 589 e 4:o (från 1400-talet) och AM. 577, 4:o
från slutet av 1400-talet; jmf. Rafns Fornaldarsögur nordr-
landa III s. 365, H. s. 18. *) Enligt Norske gaardnavne II,
152 skrives Hjøsvang i Hafslo i Hiossuangre 1360 (i Biorgyniar
Kalfskinn), Uiessewang 1570, och enligt O. Rygh ingår hiasi
(hiassi) i detta namn; i Chr. Jenssøns Glosebog 1646 skri-
ves det jasse (jmf. H. s. 14). Enligt Kalkar, Falk och Torp
m. fl. skulle jösse, det nysvenska namnet på haren, samman-
hänga med detta ord.
Det är mycket möjligt, att såsom H. vill, hiassi liksom
hiasi (jase) ursprungligen varit ett namn på haren. Låt
oss då antaga detta såsom bevisat. Brytningsdiftongen i det
kortstaviga hiasi är i så fall mycket lätt förklarlig med min
teori. Det isl. heri ”hare” har uppstått ur äldre *heza(n\
och i hiasi ”hare”: *heza- (heri) har man den kända väx-
lingen enligt Yerners lag. Som bekant bildas till åtskilliga per-
’) Hesselmans uppgift, att bjasi skulle finnas i AM. 844, a, 4:to, torde
vara oriktig. Han menar säkerligen AM. 843, a, 4:to (se Arnamagnæanska
katalogen 2. liäftet s. 578 nr 1091). — Så vitt jag kan finna, är AM. 589 c
4:to hos H. s. 18 noten tryckfel för AM. 589 e 4:to.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
