Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 353
Defc är självklart, att denna och liknande tilläggsnotiser
icke rubba, längt mindre kullstörta min teori (mina teorier)
för den yngre Östnord. a-brytningen.
H. anföir s. 73 även: *bjäre -a m. ’trollhare’ ännu i
•r C
Kalmar län, Ostergl., Gottl., Angermanl.” — Härvid bör
erinras om afct enligt min teori den yngre a-brytningen ljud-
lagsenligt skulle inträda i oblika kasus av ett dylikt ord
just på Gottlland, i Östergötland och i trakter av Småland.
Möjligt är, attt också Ångermanland hör till de norrländska
bygder, där den ljudlagsenligt inträdde. Emellertid synes
H. icke havia beaktat, att enligt Sidenblad Allmogemålet i
norra Ångermanland s. 29, 31 bjera "trollhare” är femini-
num (icke mask.). Också från äldre nysvenska har man exempel
på att detta mytiska väsen fattades såsom fem.; så använder
L. Paul. Gothus Ethicæ pars I 244 plural-formen bärur.
Men nom. sg. *bera f. har ju under urnord. tid ej förlorat något
n efter a, o»ch *bera f. bröts därför över huvud i norden
ljudlagsenligt till biara (biära).
Om de fsv. skrivningarna skiæra ”skära”, giæta ”omtala”
osv., giæva ”’
giva” medgiver H. själv, att de äro tvetydiga;
de kunna naturligtvis helt enkelt bero på denna utveck-
ling: skera > skæra (med övergång e :> œ på vanligt fsv. sätt)
> skiæra (med vanligt inskott av j mellan palatal konsonant
och ce) osv. Det finnes ej minsta tvivel om att skiæra osv.
i de flästa urkunders språk havt denna utveckling. Det i
kan detta bero pä att den äldre brytningen ljudlagsenligt inträdde i verbal-
subst. ’-’■’m
eta> m iat (miæt); jmf. även det ganska vanliga fsv. miœtsmœn.
Subst. miæt har lkunnat påvärka verbet mæta, så att detta blev till miæta i
en eller annan tr;akt, där den ljudlagsenliga utvecklingen var inf. *metan >
mæta. *beran > bæra osv.
Det må htär nämnas, att en granskning av Linders glossar Allmoge-
målet i Södra Möre (i Småland) giver följande resultat: Målet använder i
allmänhet brytnimgsdiftong och obrutet e (ä) i överensstämmelse med det
nsv. skriftspråket., t. ex. hjälle, hjälpa, spjärna, tjäksla ”ett sl. yxa”, stjäla,
fjäla ”stoppa”, tjjäla-lossning (dock bjärj ”berg” med äldre brytning) —
båra, (skära); ä^ven äjta ”äta” utan brytning. Emellertid brukar målet
jämte mäta även mjäta om jordmätning.
ARKIV JÖ R N O R D ISK Ftt,O t.O G I X X X I, N T f Ö U D X X V II. ‘
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
