- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
355

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytningen i fno. språk. 355
har ordet över huvud icke brytning. I Sproglig-historiske
studier tilegnede C. K. Unger s. 208 anser Falk det nyda.
fjas ”utidig snak” osv. vara ett tyskt lån (mnt. vase ”snick-
snack”) med inskott av j pejorativum. Helt visst har fjäsa
icke brytning (jmf. Kock i Ark. nf. XIII, 178 noten 1), ett
ställe, som H. ej synes taga hänsyn till. All diskussion av
ordet är emellertid i detta sammanhang överflödig, ty verbet
fjäsa (fjasa) böjes som kalla i svenska riksspråket (redan i
äldre nysv.; se Dalgrens glossar), i finländska mål (se Yen-
dells ordb.) och i nynorska mål (se Aasen). Av en om det
innehåller brytningsdiftong, är denna därmed förklarad.
Det nysv. jäsa har icke uppvisats från något nordiskt
fornspråk, och någon med j- börjande form av verbet anföres
icke av H. s. 72 f. från västnordiskt språkområde. I all-
mänhet torde man uppfatta det nsv. jäsa, fordom även
skrivet gäsa (jmf. Rydqvist I, 157) såsom ett tyskt lån
(mht. jesen, gern, äldre ty. gesen, fht. jesm, mnt. geren).
I svenskan har jääsa tidigast påvisats i Bibeln 1541;
nu böjes det svagt (pret. jäste). I vissa moderna svenska
bygdemål har verbet däremot stark böjning; så t. ex. i Dal-
mål jäsa : pret. jas jämte as ; i Ångermanland äsa : as (enligt
Rietz i norra Ångermanland äsa : äste); i Yästerbotten jäsa
eller esa : sup. issi (Rietz, Levander Ålvdalsmålet i Sv.
landsm. IY, 3, s. 75, Hesselman s. 72 f.). På västnord. om-
råde användes det i fråga varande verbet, såsom redan
nämnt, icke alls under medeltiden och i våra dagar relativt
sparsamt och till god del under andra former än de i svenska
bygdemål brukliga. Så översätter Gislason i sin Dönsk
ordabók det danska gjære med de nyisl. ólga, brjóta sig, súrna.
Schiøtt återgiver samma nyda. ord i Dansk-norsk ordbog
med gaa, æsa, ”kun om øl og ost” gjerast; (”om gødsel”)
brenna. Hos Yidsteen Dansk-norsk ordbog finner man gjære
översatt med æsa, esja, ganga.
Redan i fornspråken möta däremot substantiven isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free