- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
361

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytningen i fno. språk. 3 6 1
*kiape (kæbe) synonyma orden *kiake kiage och *kiaft kiæft
(som behandlats ovan s. 336 f.), så har ia delvis från dem
överförts till kiape.
När man i danska dialekter använder dels sæl ”Phoca”
(på Jutland), dels själ (på Bornholm), så är detta i harmoni
med förhållandena i svenska dialekter, hvilka av mig till-
räckligt belysts i Ark. nf. XXYT, 363 f. Det jutl. tel ”tjäle”
har utgått från nom. péli eller har e från grundordet pel n.
(jmf. om detta Kock i Ark. nf. XXYI, 369 ff.).
Så vitt jag ser, har jag härmedgenomgått alla de öst-
nordiska ord, som H. anfört mot de av mig framställda
teorierna. De västnord. äro förut granskade.
Jag anser mig därför med sanning kunna säga,
att intet enda bland de av H. anförda orden näm nvärt
talar emot, långt mindre kullkastar mina teorier.
* *

*


Yi komma nu till Hesselmans försök att förklara de
faktiskt befintliga formerna utan brytning.
För att förklara den obrutna vokalen i vissa av mig i
Ark. nf. XIII anförda maskulina w-stammar t. ex. sefi ”släk-
ting” antar H. s. 55 ff., att den obrutna vokalen skulle
har däremot l å n g t i-ljud, och intet torde hindra antagandet, att hrytning
ljudlagsenligt inträdde efter lå n g t Z-ljud (hvilket även kan hava varit k v a -
l i t a t i v t olika det korta Z-ljudet i sleppa osv.). Liksom den yngre o-bryt-
ningen inträdde i semifortis-stavelse i *áuðgéban ;> *áuðgéba :> *áu(Xgeha >
auþgiafa (obl. kasus av auþgiafi) osv., så inträdde den yngre u-brytningen
i *ællebun > *ajllèbü ;> *cèllèiu (med förkortat u) > œlliùvn med fortis på för-
sta, semifortis på andra och levissimus på tredje stavelsen.
Med anledning av H:s uttalande s. 1 och s. 64 noten 6, att det skulle
vara jag, som iakttagit regeln, att brytning uteblir efter (kort) i, anser jag
mig böra nämna detta: jag skulle icke ogärna hava sett, att hedern för
denna goda iakttagelse med rätta hade tillkommit mig; detta är emellertid
icke fallet, utan, så vitt jag vet, är det Sophus Bugge, som först observerat
regeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free