Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 363
kan vara något diskutabel, så är detta icke fallet med
den obrutna vokalen i sakorden hnefi ”näve”, sefi ”sinne”,
feti ”öxeblad”, peli ”frost” (maskulina r/-stammar).
I ett sakord sådant som hnefi ”näve” bör ju vokalisa-
tionen i de oblika kasus och i pluralis hava segrat över
vokalisationen i nom. sg. Att ordet har germanskt e-ljud,
är höjt över hvarje tvivel. Redan t. ex. Lexers ordbok
upptar det mht. riève-mëz ”faustmass, handvoll” med ë. I
den svenska Åseledialekten i Lappland finnes njäva med
brytning, och Falk och Torp härleda hnefi säkerligen med
rätta ur den ieur. roten *knebh ”kneifen” i lit. knebenà ‘j. Den
enda rimliga förklaringen av e i hnefi obl. kasus hnefa är, att
e är, såsom jag antagit, ljudlagsenligt i oblika kasus hnefa.
Exempel äro vidare de maskulina w-stammarna:
isl. peli, obl. kasus pela ”käle (grundfrostj”; jmf. Kock
i Ark. nf. XIII, 166.
isl. feti, obl. kasus feta (nyno. fete) ”ökseblad” (anfört
av H. s. 63).
H. måste för att förklara den obrutna vokalen i peli,
feti antaga påvärkan från andra ord: pel ”grund, under-
lag” osv., fet ”steg”. Emellertid har jag i Ark. nf. XXYI
342 ff. visat, att de fsv. brutna formerna piæl, ficet av
dessa äro de ljudlagsenliga, icke de isl. pel, fet.
Ännu vanskligare är det för H. (jmf. s. 58 f.) att för-
klara det av mig i Ark. nf. XIII framhållna och för H:s
’) Hesselman hänvisar till Falk och Torp, men tillägger dock: "Men
litav. har också en sidorot knibh i knibù ’kniper1. Kanske det är den, som
ligger till grund för hnefi?" Tydligen anser H. knappast själv, att denna
fråga skulle rimligen kunna besvaras jakande. Att den måste besvaras
nekande, visa tillräckligt de nämnda nsv. dial, njäva, mht. néve-méz. —Ytterli-
gare en fråga framställesmed t v e k a n av H., nämligen: "Slutligen kan nämnas
som en möjlighet, att n i vissa fall kunde ha hindrat brytning liksom 1 gör
det?n Det skulle väl snarast vara ett sup rad e n t a i t », som skullehava
denna egenskap. Att emellertid brytning inträder t. o. m. efter ett supra-
dentalt », framgår av isl. gnioll ”gnissel”, såsom jag hoppas i annat samman-
hang kunna visa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
