Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 Kock: Brytningen i fno. språk.
Emellertid finnes visserligen -pegi (i ar/-, farpegi) men hvar-
ken något *peg eller något *pegning.
isl. pl. felur f. ”a lurking place” IED. förekommer i
uttrycket vera i felum (jmf. Fritzner2, Hægstad och Torp).
ä. nysv. pl. bärur till sg. bära ”mjölkhare”, t. ex. bärur
hos Laurentius Paulinus Gothus Ethicæ pars I 244; jmf.
ovan s. 353.
Det må tilläggas, att även färöiskan använder det kort-
staviga seta f. ”sidden” utan brytning, men de (fordom) lång-
staviga stjörna f. ”stjärna”, tjära f. ”tjära”, fjöra f. ”ebb”
med brytning.
* *
*
Alltså:
1. I den normala isländskan och i den normala fornnorskan
har e så väl i fortis- som i semifortis-stavelse genom yngre a-bryt-
ning övergått till ia, när kort a följde i nästa stavelse (*helpan
> h ia lp a osv.); däremot icke i k o r tsta v ig a ord, när ett genom
»-förlust fö rlä n g t a följde i nästa stavelse (infin. *etan ;> eta osv.).
2. Det är m ö jlig t, att den yngre a-brytningen åtminstone
dialektiskt inträdde i de västnord. språken i kortstaviga ord av
typen iaki ”isstycke”, dvs. i kortstaviga ord med ljudgruppen -eka
(och -ega) med förlorat -». Men detta antagande är ic k e b e -
h ö v lig t.
Så v itt d et v ä stn o rd isk a sp rå k ets d ia le k te r h ittills
b liv it u n d ersö k ta , är det ej häller för övrigt b e h ö v lig t antaga,
att i de västnordiska språken yngre a-brytniug d ia le k tisk t inträtt
i större utsträckning än i den normala isländskan och i den nor-
mala fornnorskan; dock med ett tillägg:
En viss sannolikhet talar för att i en eller annan västnordisk
bygd (Färöarna och? Hjaltland; dessutom Romerike) den yngre
a-brytningen inträdde i ord av typen färöiska stiala ”stjäla”, dvs.
i kortstaviga ord med e, efterföljt av supradentalt 1+ a, efter hvil-
ket ett n förlorats. Detta i överensstämmelse med förhållandet i
den normala fornsvenskan och den normala forudanskan.
3. I den normala fornsvenskan och i den normala forndan-
skan har den nyss ovan under 1. anförda regeln för den yngre
a-brytningen tillämpats, t. ex. fsv, hialpa : æta.
4 Dessutom har i den normala fornsvenskan och i den nor-
mala forndanskan yngre a-brytning inträtt i ord av typen stiala.
5. I forngutniskan och i vissa bygder på fastlandet (såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0388.html
