Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Beckman: Till VGL:s hist.
kunnat inverka på ett gränsområde? Utan tvivel måste
frågan besvaras jakande. Västergötlands förbindelse med
grannlandet i söder var säkerligen mycket livlig. Emellertid
möter bär den svårigheten, att de drag, som vi pläga anse
typiskt danska, icke gjorde sig gällande i de närmaste gräns-
provinsernas språk, skånskan och halländskan. Emellertid
hade Västergötland förbindelser även med andra danska
bygder än det närliggande Halland. Det har lyckats mig
att delvis uppvisa dessa förhållanden, som nog ha vikt även
för vår fråga.
Jag har på annat h å lll) visat, att Margareta Ered-
kullas till den danska konungafamiljen övergångna arvegods
haft en mycket ,stor betydelse. Och jag har även sökt
anföra skäl för antagandet, att dessa arvegods till största
delen legat i Västergötland. Vår huvudkälla, Valdemar II:s
jordebok, nämner visserligen blott ett par hithörande gårdar,
men vi veta av Saxo, Valdemar I:s officiöse historiegraf, att
man redan på hans tid inom ledande danska kretsar fann
de svenska domänerna leda till åtskilliga obehagliga förveck-
lingar; vi få väl då antaga, att en successiv avveckling skett
under tiden nära före jordebokens dagar, såsom vi delvis
kunna konstatera rörande vissa i Östergötland belägna
gods, vilka Överlämnats till Herr Knut av Reval, Valdemars
naturlige son, den *ofta omtalade Herr Svantepolks fader.
Nu är det ganska säkert, att de danska konungarnas och
prinsarnas ombud gåvo anledning till förhandlingar, där
västgötsk och dansk rätt kommo att beröra sig med var-
andra, vi ha till och med hos Saxo en skenbart motsägande
uppgift, att Knut Magnusson först sålde och sedan efter ett
par år ”såg till” sina svenska gods, som förträffligt förklaras
ur västgötarättens föreskrifter om pantsättning av fastighet
under köps form (VGLI, Jb 6). Men det är knappt troligt, att
de danska furstarnas ombud redan nu hade skriftliga källor
*) Personhistorisk Tidskrift 1912, s. 1 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
