Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGLr.s hist. 61
XVI. Ett syntaktiskt kriterium.
Till de värdefullaste resultaten av Nygaards syntaktiska
forskningar hör utan tvivel påvisandet av att ända från
1100-talet och genom hela medeltiden funnits två stilström-
ningar i den västnordiska prosan, en lärd och en folklig
stil. Saken blir så mycket intressantare, som den lärda sti-
lens egenheter, vilka i de flesta fall äro lika många lati-
nismer, till stor del ännu i denna dag tillhöra de särmärken,
som skilja den mera artificiella stilen, det typiska skrift-
språket, ”normalprosan”, från den med talet närmare samman-
hängande naturliga och folkliga stilen. De viktigaste sär-
märkena äro nämligen: rikare användning av vissa partici-
pialkonstruktioner, verbets s-form i ‘rent passiv användning
samt bruket av böjliga relativpronomina.
Genom detta påvisande har Nygaard bl. a. givit oss ett
värdefullt hjälpmedel fór vissa litteraturhistoriska frågors lös-
ning. Den lärda stilen förutsätter i allmänhet andliga,
”lärda”, författare. Låt oss tillägga, lärda förf., som mer
eller mindre tä n k t på la tin , innan de skrivit på moders-
målet, ty vi finna även bland sådana texter, vilkas författare
påtagligen läst mycket latin, skrifter, vilka syntaktiskt sett
äro skrivna i rent folklig stil, exempelvis de efter tidens
förhållanden verkligen lärda komputistiska texterna i Cod.
1812 4:o m. fl. i den s. k. Rimbegla. Stilskillnaden kan
lära oss åtskilligt rörande resp. författares personer och
arbetssätt.
På fornsven8kt område är ingen så omfattande under-
sökning ännu gjord, och den komme nog att ge ett vida
magrare resultat, ty som vi alla veta, är det klent ställt
med den rent nationella litteraturen i vår medeltid. Bortsett
från lagarna, äga vi ju noga taget ingen prosalitteratur, som
icke är mer eller mindre att hänföra under rubriken: över-
sättningar och bearbetningar. Emellertid torde just på la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
