Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VG-L:s hist. 65
språkbruk främmande, och det har nog aldrig varit natur-
ligt svenskt språk. De urkunder, där det förekommer, före-
falla alla att vara starkt påverkade utifrån. Förebilden kan
tänkas vara lågtysk *), vilket man snarast finge antaga be-
träffande Bjärköarätten (här är denna typ ytterst vanlig)
och Söderköpingsrätten, som här har en karakteristisk avvi-
kelse från ÖGL. Den kan ibland, tänkas vara latinsk, såsom
då det gäller domprosten Andreas Ands skapelse, vår text
av Upplandslagen. Det kan vara av intresse, att redan här
den svenska bisatsen i huvudsak är fullt utbildad till sin
form. Antingen skall bisatsen utmärkas med för huvudsatsen
främmande ordföljd, t. ex. Hwilikin pera pœt latær, böte pre
markær Kon. 10, 2. Eller ock skall såsom bisatsmärke in-
skjutas ett som, t. ex- Hvilikin præster sum sæter bonda
utan kirkiu orætlika. Kkb 13 2).
Gå vi härifrån till YGL, så ha vi den fördelen, att
exemplen äro samlade hos Kloekhoff3). Det framgår, att
hwilikin i denna användning är främmande för den ursprung-
liga YGL I, ja, ordet är i det hela enligt Pipping blott
belagt en gång i denna text. Den nya konstruktionen
börjar med Brynolfs stadga, varmed kan sammanhållas, att
den ungefär samtidiga Skeningestadgan, redigerad av Bry-
nolfs bror, också har ett exempel. Yi komma då till den
viktiga frågan, om dessa och närstående svenska diplom äro
att anse som svenska originaltexter eller som översättningar.
Denna fråga har behandlats av Tunberg 4). Hans utgångs-
punkt är den redan förut diskuterade dateringen av Alsnö-
*) Bland lätt tillgängliga lågtyska lagtexter erinrar jag om Visby
Stads- och sjörätt, där man finner t. ex. Welc man. Det bör kanske direkt
framhållas, att jag hela tiden avser den avvända satsformen (formeln qui-
•cuaque). Själva ordets lånordskaraktär faller ntom min nuvarande uppgift.
2) Från den senare regeln torde arketypen ha haft ett undantag E
hwilikin (sum) faldær a f þ0m Mhb 44, där som saknas i E och Ängsöcod.
3) Relativsatsen i den äldre fomsvenskan, s. 80 flf.
*) Hist. Tidskr. 1911, s. 8 L separat.
ARKIV FÖR MORDISK FCLOLOOC X X X tl, HT F Ö U D XXV1U. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
