Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGL:s hist. 69
Viktigare är emellertid frågan, om Westman har rätt. Han
anför som sagt icke bevis, han talar blott i allmänna ordalag om
”bestämda olikheter", och under sådana förhållanden framgår ju
genast, att man har att välja mellan å ena sidan Schlyters om-
döme, grundat på ett totalintryck, å andra sidan Westmans på
samma sätt grundade omdöme. Jag hyser mycket stor respekt
för Westmans rättshistoriska forskning, även för den del därav,
som gått direkt till de handskrivna källorna. Och jag har icke
förbisett, att Schlyter, då han utgav Västgötalagen, icke hade den
väldiga handskriftskännedom, som han sedermera förvärvade. Men
han hade dock, i motsats mot Westman, kopierat varje bokstav i
B 59, och under sådana förhållanden må man ju vara benägen att
tillmäta hans auktoritet ett större värde än Westmans.’
Kastar man en blick på handskriften, så märker man lätt,
att skriftens karaktär på det särskilt behandlade stället, anteck-
ningarna om Vidhem (VGL IV, 13), företer en i ögonen fallande
avvikelse från det övriga. Granskningen kan göras även på den
fotolitografiska upplagan, som medtager nödiga delar av ”Vidhems-
prästens anteckningar”. Närmare besett, tyckes denna framträ-
dande olikhet i det första intrycket snarast tala för att Schlyter
haft skäl för sin mening. Han kan nämligen icke gärna ha förbi-
sett hela saken. Säkerligen har han grundat sitt omdöme även
på en mera detaljerad undersökning av särskilda skrivtecken, än
Westman gjort. Och det förefaller mig, som om, då en sådan
skett, Schlyters åsikt skulle kunna uppehållas. Jag har konfererat
om saken med min vän, Rektor Sam Jansson, som därvid kommit
till samma åsikt. Jansson framhåller särskilt ^-tecknets utseende
samt själva ”pennhållningen”.
Att skriften på ett parti fått en något annan karaktär än
den har i det hela, är ické svårt att förklara. Anteckningarna
om Vidhems socken ha gjorts mer på slump, halvt för nöjes skull,
medan det övriga, som det synes, skrevs på överordnades uppdrag
och i varje fall med mer tanke på att man skulle lämna ifrån sig
ett ordentligt arbete. Härtill kommer, att anteckningen skedde
på utsidan av ett blad, som redan under 40 år tjänat som smuts-
blad på en sannolikt ganska flitigt använd bok.
Sammanhåller man allt detta, så torde man kunna vidhålla
Schlyters mening. Därvid lämnar jag åsido den underordnade
frågan om Johannitermunkens lilla andel.
Till Ark. XXVIII. 143 ff.
Min uppfattning av filiationsförhållandet mellan de olika re-
daktionerna av Västgötalagens konungalängd i resp. B 59, D 4
och Ups. (= Liber ecclesie upsalensis på riksarkivet) förutsätter
delvis, att B 59 tidigt ägts av en officiell institution, som låne-
vägen eller på annat sätt hållit den tillgänglig för bl. a. ärke-
stolens skrivare. För denna teori kan jag numera anföra ytterligare
ett stöd, kanske ett par.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
