- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
90

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90 Läffler: Till Háv. 155.
fóras det latinska ordet versipellis ”som byter 1. b ytt om
(skinn), utseende, g e s ta lt” (Cavallin), som säges om
Juppiter liksom om människor-varulvar; här betyder pellis
både den egna och den antagna hamnen (eg. huden).
Yidare må påpekas, att orden einhama, einhamr ju betyda:
den som blott har en hamn, nämligen den m änskliga!
Uttrycken hamstoli, hamstolinn, som ju ursprungligen avse
en förhäxad människa, från vilken den mänskliga hamr
troddes ha blivit bortstulen, så att han måste förbli i
trolls eller djurs hamn, vittna ju ock om denna bety-
delse för hamr. Och de nyisländska uttrycken vera i gó&um
ham, vera i sinum rétta ham i motsättning mot vera i illum
ham, færast i annan ham (se Oxf. Ordb.), liksom det ny-
norska no er han homen i rette hamen sin (Aasen, Ordb.)
vittna ju också, att denna ursprungliga betydelse för hamr
varit vanlig. Då B. M. O. säger, att ”overalt hvor ordet
förekommer i Eddakvadene bruges det om den påtagne
skikkelse”, så må erinras om att i uttrycket hgmum vtxla i
Grip. 43 om Sigurd och Gunnar hamr avser utbvte av bådas
naturliga m änskliga skepnad, samt att på övriga tre ställen
i Eddan, då hamr har betydelsen ”påtagen skikkelse” — på
ett av dem anser Gering ordet betyda fy lg ja — det är tal
om jätteväsen eller en människa, som antaga troll- eller
djur-hamn, varvid det icke är anledning sä rsk ilt tala
om, när de återtag a sin n a tu rlig a ham n, t. ex. då
Atle omtalas sedd i örnhamn. Dessa ställen kunna därför
ej användas som bevis mot ett å ett fjärde ställe i Eddan,
där sådan anledning — efter min mening — finnes, ordet
kan nyttjas i sin .betydelse av den naturliga, mänskliga
hamnen eller skepnaden. Det är överhuvud helt naturligt,
att hamr, ehuru betydande både den naturliga, mänskliga och
den påtagna hamnen, oftare skall i litteraturen nyttjas i den
senare betydelsen, då det är antagandet (för en tid) av
denna senare, som särskilt behöver nämnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free