- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
114

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114 Hellquist: Anmälan.
Östgötalagens 1300-talsfragment utgifna jämte inledning a f
Emil Olson, docent vid Lunds universitet, Lund 1911. (Samlingar
utgifna af Svenska fornskrift-sällskapet, h. 139), C L lI-\-lll s., 8:o.
Doc. Olsons arbete afser att utgöra ett komplement till hans
är 1904 utkomna förtjänstfulla gradualafhandling ”Östgötalagens
ljudlära”.
Förf. lemnar först en beskrifning af de sex handskriftsfrag-
menten och öfvergår sedan till anmärkningar rörande ljudläran.
Dessa bestå af dels en beskrifvande del, där redogörelse meddelas
för de viktigare ljudförhållandena i hvarje handskrift för sig, och
dels en jämförande afdelning, där förf. undersöker, huruvida i dessa
skrifter ett enhetligt språk uppträder eller olika dialekter där
kunna spåras. Följer så publicerandet af fragmenten. Härvid om-
tryckas, med några smärre rättelser, äfven två, som förut i sin
helhet blifvit offentliggjorda (N och M).
Af innehållet i ljudläran må här ett och annat framhållas
eller bringas på tal.
I fråga om i i pres. och pf. part. af ”gifva”: giuir, firi giuit
(s. XVIII, hskr. N) föreslår förf. en kontamination af Kocks för-
klaring Ark. 6: 18 f. och Hultmans Häls.-l. s. 25 så till vida, att
han med accepterande af den sistnämndes villkor: obetonad staf-
velse vill återupplifva Kocks (såvidt jag kan se, af honom själf
Sv. ljudh. 1: 126 öfvergifna) mening om inverkan af ett följande i.
Men består inte alltjämt Hultmans invändning rörande klyfningen
gceta ’afla, erhålla, omtala’ och det som obetonadt ofta använda
gital För egen del är jag afgjordt böjd att följa Hultmans och
Kocks senare framställning, d. v. s. bortse från i-et i den följande
stafvelsen.
I detta sammanhang må nämnas, att i-et i det visserligen
till en annan afljudsklass hörande nima alltjämt synes mig stå
oförklaradt, försåvidt man ej vågar ansluta sig till Brates hypotes
om inverkan från omljuddä former af 2 och 3 p. pres. sing. Nima
kan med afseende på möjligheten af analogisk påverkan af öfriga
verbformer ej omedelbart jämställas med brista, brigpa, slippa och
spritta (jfr också Kock Ark. 6: 18), och å andra sidan äro de af
Kock Ljudh. § 156 anförda exemplen på en övergång e ;> i tramför
nasal -f- konsonant (i vissa trakters nimma och i nimber) väl få och
osäkra (fsv. qwinna, fgutn. pinna, fsv. snimster).
I fråga om växlingen af ü och däraf genom a-omljud upp-
kommet o (s. XIX) ansluter sig O. i allt väsentligt till Kock;
jfr nu äfven Olsons väl öfvervägda uppsats i samma ämne Ark.
28: 291 f.
Växlingen a: <e i pæn, pæt, æt o. s. v. beror, anser förf.,
sannolikt delvis på afljud (s. XX).
Att z-omljud af analogiskt inkommet o uppträder i følghe,
ARKIV FÖR NORDISK FILOI.OGI X X X II, NY FÖLJD XXVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free