Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Hellquist: Anmälan.
J. Th. BureuSj den svenska grammatikens fader, utarbetad af
Hjalmar Lindroth, docent vid Lunds universitet, Lund 1911—
12.
(Samlingar utgifna af Svenska fornskrift-sällskapet, h. 140, 141),
328 s. + tillägg och rättelser, 8:o.
Förf. har i detta arbete sökt lösa två uppgifter: att efter ett
noggrant studium af alla kända Bure-manuskript dels från ling-
vistisk synpunkt behandla och värdesätta de där förekommande
direkta uttalanden, som beröra den tidens språk, och dels tillse i
hvad mån dessa uttalanden kunna anses äga någon betydelse för
vår kännedom om samma tids grammatiska tänkande. Den senare
uppgiften, att lemna ett bidrag till den svenska språkforskningens
historia, kan väntas erbjuda så mycket större intresse, som det
gäller en man, som förf. med skäl kallar ”den svenska grammati-
kens fader” — en benämning, till hvilken hans rätt blir ytterligare
styrkt genom innehållet i en handskrift af Bure, som doc. Lindroth
upptäckt i det Ihreska biblioteket på Ekebyhof, och som hufvud-
sakligen rör formläran (se s. 8).
Denna vördnadsvärda gestalt i vår odlings häfder har hittills
knappast blifvit af forskare efter förtjänst uppmärksammad. Yi
bortse här från den rent biografiska sidan (Biogr. lex. 1837, där
äldre källor förtecknats, Bygdén Sami. 1890, Schiick 111. sv. litt.-
hist., H. Hildebrand Minne af Johannes Bureus i Sv. Akad. Handl.
1908). Den ende, som offentliggjort något om Bures språk —
enstaka notiser frånräknade — är Beckman i en kort exkurs (rö-
rande ABC 1624) i Ark. f. nord. fil. 11: 177 f. Af mera filologisk
och bibliografisk art äro de uttalanden om Bure och hans arbeten,
som gjorts t. ex. af Rydqvist Sv. spr. 1. 1: XXXIV f., 2: 392,
3: 298 f., Landtmanson Um styr. kun. ok höfd. Ini., Klemming
Ett fragm. af kon.-styr. s. 10, Geete Kon.-styr. föret., Klemming
Vitt. Akad. Handl. 25: 263, på ett par ställen i Gödels och Grén
Brobergs uppsatser om Ormr Snorrasons bok samt af förf. Saml. 1910.
Arbetet inledes med en redogörelse for de begagnade käl-
lorna, ur hvilken några iakttagelser må anföras.
Som den svenska grammatikens födelseår anser L. s. 11, att
1593 kan betraktas: detta årtal förekommer å ett af de nyss om-
nämnda Ihreska fragmenterna. Redan då tycks Bure ha kunnat
läsa runor; jfr Sami. 4: 14.
Af vikt och intresse i denna afd. är vidare t. ex. förfis kon-
staterande af att Bure var en synnerligen noggrann afskrifvare
(s. 19), hvilket är mer än hvad som kan sägas om de flesta af den
tidens forskare; att Runakänslones läre-spån innehåller en tabell,
som visar sig vara af betydelse för den svenska ljudläran (s. 22), lik-
som också att Runaräfst (1602 eller möjligen 1603) är ett viktigt
språkhistoriskt dokument.
På återgifvande af texterna synes förf. ha nedlagt den skru-
pulösaste noggrannhet.
ÁRKIV FÖR NORDISK FILOLOGI X X X II. NT FÖLJD XXVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
