- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
145

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. Olson: Flores o. Blanzeflor. 145
3.
Av de svenska handskrifterna stå B och C varandra
betydligt närmare än AB eller AC inbördes. Hskr:na B
och C följa varandra i det hela relativt ganska troget.
Framför allt bevisande för deras släktskap är här som i
liknande fall den sto ra m ängd oursprungliga eller rent av
felaktiga läsarter, som dessa båda ha gemensamma. Jag
lämnar nedan, liksom i fråga om FE: ABC, ett urval av
de mera betydelsefulla.
Y. 173 f. lyda i A: [Yi böra se till] at vaar son fore
blanzaflur | tappe ey sin hedher fore henna amur; orden
yttras av Flores’ moder till hans fader. I väsentlig över-
ensstämmelse härmed står texten i F och E. Stället i denna
form svarar emot en passus i den isl. sagan, som i M 1)
lyder: at sm okkarr lati eigi œru sina fyrir ást på, er
hann hefir við Blankiflúr, och bekräftas även av den fra.
texten (v. 308): et qu’il ne perde pas s’honor. Däremot ha
B och C: ath (C: thz) war son- ffa a r (C: finge?) ey blan-
s aflor, (Felet synes ha uppkommit därigenom, att en
skrivare fattat for prep. i v. 173 som faar verb och sedan
av egen fatabur tillagt ey).
Y. 303 ff. heter det i fråga om ett guldkärl, som i
sagan spelar en viss roll, enl. A: thz kar var ij troia giort
[läs: giørt] | eneas hafuer thz thædhan ført | ok gaff thz la-
nom ij lumbardi. Namnet i sista versen motsvarar fra. (v.
492) Lavine — åsyftad är Lavinia, dotter till Latinus och
Amata, Eneas’ blivande gemål (jfr Kölbing Fl. ok Blank.
8. 18 anm. till r. 2) —, men är överallt förvanskat eller
utbytt2). B och C ha — svårligen oberoende av varandra
— det felaktiga lagmannen j (C: aff) lombardi.
*) I N är texten fördärvad, men restitueras av Kölbing s. 12 anm. till
r. 1, 2: at hann .. tyni eigi seemå sinni fyrir åstar sakir viå Blankiflúr^
2) Den isl. redaktionen N har Laurínu, M saknar namnet; F har:
honningen, E alldeles avvikande: oc gaffues thet land i lomberdij (sic!).
4KXIV FÖR NORDISK FILOLOGI X X X II, NY FÖLJD XXVIII. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free