- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
180

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180 Kock: Unders, i fnord. gramm.
biorno a Borgæ” i ett ”falskt brev” från 1362 — Sigfripr :
Sygfridh från 1500 och följ.
3. rätt ofta i Signy : Sygny (Sygnyiar osv.) — Sigtryggr :
Sygt[r]ygr en gång, Syktryg en gång. — Här må ock näm-
nas Sigyn : Sygin två ggr.
Dessutom finnes sex ggr (jämte normalformen Sigripr)
formen Sygridh osv.
Det är tydligt, att det åtminstone i vissa bland dessa
namnformer på Syg- är ett eller flera i närheten stående
labiala (labialiserade) ljud, som framkallat övergången Sig-
> Syg-.
I de ovan under 1. anförda Sigwgrðr : Sygurpr (tSyg-
wordher) ävensom i de dock blott sällan och sent med y
påvisade Sywaldsson, Sygvet, Sywor kan vanligt yngre w-
omljud föreligga, så att SigwçrÙr osv. ljudlagsenligt blev till
Sygwgrér {Sygurpr) osv. När namnet S/ywgrcft osv. meren-
dels bibehöll Sig- såsom första kompositionsled, kan detta
bero på anslutning till simplex sigr ”seger” och till de syn-
nerligen talrika namnen med oförändrat Sig- {Sigarr1 Sig-
rikr osv.) till första kompositionsled.
I de under 2. nämnda namnen efterföljes Sig- omedel-
bart av en labial konsonant (Syghmunder, Syghii[t[n, Syg-
fridh), i Syghridh av en labialiserad konsonant (r). En
dialektisk labialisering i > y kan hava framkallats av det
frikativa labialiserade g (g) i förening med den omedelbart
följande labiala (labialiserade) konsonanten. I Syghmunder
efterföljdes m dessutom av den labiala vokalen u.
Den icke sällsynta formen Sygny av Signy visar assi-
milation av första stavelsens vokal i med andra stavelsens
t/-ljud. Så är även Sygtrygr att uppfatta. När jämte Sigyn
finnes Sygin, så återgår måhända sistnämnda form på ett
äldre *Sggyn. — Med dessa vokalassimilationer är att jäm-
föra vokalassimilationen o > w i första stavelsen av isl. *twä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free