- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
183

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Unders, i fnord. gramm. 183
Ijudhist. II s. 393), och att pl. yglar en gång anträffas även
i den fsv. Läkeboken. Då fornsvenskan har ïghulkutter
(även yghilkotter) ”igelkott” och isländskan igull ”Echinus”,
igulkottr, så bör det övervägas, om sing, till yglar (ygler)
varit *yghul (eller *yghuT)) som uppstått ur *ighnl (Hghul)
genom dialektisk övergång av ?g- till i/g- framtör u. Annat
(men osäkert) förslag att förklara ygler i Sv. ljudh. anf. st.
Med en utveckling ;> y$u- kan sammanställas den dialekti-
ska fsv. övergången av a till au (eller till ett med denna dif-
tong besläktat enhetligt labialt ljud) omedelbart framför 5, när
kvarstående u följer i nästa stavelse, t. ex. dat. pl. laghumen :
laughumen (Kock i Ark. nf. II, 32 noten, Umlaut u. Brechung
s. 194 f.). Utvecklingen i > y i Sy[gh\munder1Syghrup kan
väl dock hava inträtt även uteslutande genom inflytande från
de omedelbart efter i följande labialiserade (labiala) konsonan-
terua (gm, gr; jmf. i så fall fsv. Syghrup med fnorska Sygridh).
I run. süktrükR (Sygtryggr) föreligger assimilation av
första stavelsens vokal med andra stavelsens vokal.
II. Till frågan om den urnordiska brytningen.
Av Marius Kristensen har den åsikten framställts i Ark.
nf. X III 83, att den urriord. brytningen ljudlagsenligt skulle
utebliva (ej blott efter r, l och w1 hvilket allmänt antages,
utan) även omedelbart efter supradentalt n. Såsom stöd tor
denna mening anför han, att ingen brytning finnes i det
isl. verbet gnella, under det att isl. adjektivet sniallr visar
brytning.
Denna Kristensens uppfattning har emellertid icke blivit
bevisad. Det isl. verbet gnella ”gnälla” synes icke från me-
deltiden hava påvisats vare sig i 3. pl. presens eller i infi-
nitivus, och man vet alltså ej, om ordet under fornisländsk
tid i dessa former hette *gnialla eller *gnella. Yerbet gnesta
”smälla” förekommer under denna form någon gång i 3. pl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free