Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 Kock: Unders, i fnord. gramm.
urno. *rahu *räu : isl. rg ra, nyisl. rå, fsv. rä ”rå,
stång”.
urgerm. *skrahö urno. *skrahu *skräu : isl. skrg skrå
”a scroll, dry skin”, nyisl. skrå, fsv. skrä (jmf. Falk och
Torp Et. Wb. s. 1021).
germ. *slahö urno. *slahu *släu : isl. sig slå, nyisl. slå
”slå” (subst.); jmf. mnt. slack n. slage f. ”slagbaum”, ags.
slahe ”weberkamm” (jmf. ib. s. 1050).
urgerm. *spahö urno. *spahu *späu : isl. spg spå, nyisl.
spå ”spådom”.
urgerm. *lahö urno. *lahu *läu : isl. 1$ lå ”strandvatten”;
jmf. isl. Iggr ”vätska” (Falk och Torp Et. Wb. s. 613).
I fall nu värkligen under samnord. tid a omedelbart
framför förlorat u ljudlagsenligt hade blivit till 0, så skulle
man naturligtvis hava väntat formerna isl. *brö ”ögonhår”,
*slö ”slå, stång” osv. med ö i fornspråket. Man kan näm-
ligen icke antaga, att ä-(p-)ljudet blivit det rådande i alla
dessa ord i fornspråket genom analogi-inflytande från andra
kasus än nom. ack. sg.
Detta bekräftas därav, att ord sådana som isl. vón :
vm ”förhoppning”, ró : rá ”vrå” med nasalerad vokal visa en
växling o : a i fornspråket. I ord med nasalerad vokal
övergick såsom nämnt (s. 194) långt a-ljud (ej blott till p,
utan ända) till ö, när u följde i nästa stavelse; alltså nom.
*wänu : (v)ón, germ. *wranhö (jmf. Falk i Ark. nf. II 115)
urno. *wrähu: isl. ró. Yäxelformerna rá, vån ha som bekant
ä från andra kasus (*wrähaR osv.) *). Här må ock nämnas
isl. krå, nyno. dial, kraa jämte krö ”vrå”. Enligt Falk och
«
1) Ej blott till följe av nasaliteten, utan även aven annan orsak kan o
vara den ljudlagsenliga vokalen i nom. ack. sg. ró rvrä". Urno. *wrähu blev
till isl. *wrö ro även genom samvärkan av det framför r stående to-ljudet och
det i nästa stavelse följande w-ljndet, liksom detta kan vara fallet i pret. pl.
toräku :fsv. vröko (till vrœka\ jmf. Kock Sv. ljudh. I, s. 349, Umlaut u. Bre-
chung s. 198). — Det i äldre Gulatingslagen en gång anträffade ro "klink-
plata til jarnsaum” (Hægstad, Vestnorske maalføre I, s. 81) anse Falk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
