Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Unders, i fnord. gramm. 197
Torp Et. Wb. finnes kró även i fornspråket. Hit hör väl
även nyisl. kró ”a small pen or fence”. Falk och Torp
torde med rätta såsom grundform ansätta *kranïïô.
Men då fornspråket använder (v)6n jämte » , ró jämte
rå ”vrå” (kró? jämte krå\ emedan ô under samnordisk tid
var ljudlagsenligt i nom. ack. sg., så borde fornspråket hava
använt även *brö jämte brå osv., ifa ll ö i detta och dylika
ord ljudlagsenligt hade uppstått i nom. ack. sg. under sam-
nordisk tid.
Jag skall nu söka belysa ord, som anförts till stöd för
den antagna förhistoriska ljudlagen ä-u > ö.
I vissa w?/-norska bygdemål uttalas i våra dagar ö-ljud
i vissa av de nyss nämnda orden. Detta är enligt Hæg-
stad, Gamalt trøndermaal s. 95 företrädesvis fallet på Öst-
landet, särskilt i dess södra del. Enligt min uppfattning
har redan Falk i Ark. nf. II, 117 ff. väsentligen riktigt
bedömt sådana ord *). När man i vissa bygder finner t. ex.
tö (i Smålenene, Romerike) jämte tå ”tå” — rö (i Trønde-
lagen) jämte rå ”stång” — slö (i Romerike, södra Trønde-
lagen) jämte slå ”bom” — ö jämte å ”amnis”, så är det att
så uppfatta, att det genom w-omljud på ä uppkomna långa
p-ljudet i vissa bygder under relativt sen tid ljudlagsenligt
Övergick till långt ö-ljud (under det att p-ljudet i andra
och kanske de flästa bygder sammanföll med det av ä ut-
vecklade å-ljudet). På enahanda sätt blev fnorska drÿttr
”dragning” till drott i Smålenene (Falk), och i detta ord
(urnord. *drahtux) har intet u förlorats om edelbart efter
ä (p). Möjligen var i vissa trakter den relativt sena
Torp Et. Wb. s. 907 troligen med rätta hava utgått från en germ, grund-
form *toranh (alltså med nasal) och vara väsentligen etymologiskt identiskt
med ró, rå "vrå”.
*) Jmf. även Ross Norske bygdemaal {i Kristiania Vidensk:s Selsk:s
skrifter) VI. Upplandsmaal (1907) s. 60; VII. Foldamaal (1908) s. 7; IX.
Trøndemaal (1908) s. 43; X. Fosnmaal (1908) s. 56; XII. Fyrdemaal (1910) s.
4; Larsen ib. Den solørske dialekt (1894) s. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
