Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Anmälan. 205
nenß ursprung och väsen, de religiösa föreställningarna och for-
merna samt den germanska religionshistoriens källor.
Såsom titeln anger, åsyftar förf. att redogöra inte blott för
kult och myt, utan också att nå de religiösa föreställningar, som
ligga bakom dessa religionens yttre uppenbarelseformer, och det
gäller vidare att i båda fallen beskrifva icke det vid en viss tid
härskande tillståndet utan lemna en framställning af utvecklingens
och förändringarnas historia.
På tal om religionshistoriens källor lemnar förf. (jfr äfven s.
5—
7) en sannolikt alltjämt välbehöflig varning för öfverskattning
af hvad han kallar ”mytiska sagor”, hvilka i sin föreliggande form
ofta mera äro produkter af poetisk än egentligen religiös verk-
samhet, liksom också för den icke heller alldeles utrotade benä-
genheten att betrakta enstaka mytologiska föreställningar som
allmänt germansk egendom *).
Vid besvarandet af frågan, hvilka andliga krafter som varit
hos människan verksammavid uppkomsten af de religiösa före-
ställningarna (fruktan, glädje, oändlighetskänsla etc.), framhålles
den ensidighet, med hvilken föregångare sökt att häfda sina teorier.
Skeptisk är förf. också, liksom flera moderna forskare, beträffande
frågan, i hvilka primitiva föreställningar man har att söka religio-
nens rötter: man kan ej gifva företrädet åt vare sig de naturali-
stiska, animistiska eller manistiska; man rör sig här med kon-
struerade teorier, som icke låta bevisa sig. Totaliteten af de
företeelser, som människan iakttog i sin omgifning och försporde
i sitt inre, var det, som hos henne utlöste de religiösa föreställ-
ningarna. Afgjordt afvisaude ställer sig förf. gentemot bl. a. Langs
och Schröders uppfattning, att äfven föreställningen om ett godt
högsta väsen skulle höra till religionens ursprungliga innehåll.
Med all rätt framhålles, att de tankar, som faktiskt fört till upp-
fattningen om ett dylikt väsen, icke kunna tilltros mänskligheten
på det primitiva stadium, hvarom här är fråga.
I sin framställning af de religiösa föreställningarna (Ini. III)
stöder sig förf. hufvudsakligen på Wundt2). I åtskilliga enskild-
heter afviker han emellertid från denne forskare 3).
Detta afsnitt förefaller lida af en viss brist på öfverskådlighet
i framställningen. Till en del beror detta på förf:s starkt utpräg-
lade verklighetssinne, som gör honom obenägen mot en skematisk
’) I litteraturförteckningen kunde i detta sammanhang ha omnämnts
Rydbergs af förf. å andra st. citerade Undersökningar i germanisk mythologi.
a) Beträffande Wundts uppfattning af ’kroppssjälen’, till hvilken Helm
ansluter sig, skulle anm. vilja hänvisa till de utan tvifvel mycket befogade
kritiska anmärkningar, som framställas af Neckel W alhall s. 106 f.
*) Så framställer han t. ex. (s. 18) i motsats till Wundt m. fl. men i
anslutning till Kauffmann ZfdPh. 41: 685 den af flere grunder sannolikt
fullt riktiga meningen, att själen icke kan betraktas som sekundärt inkor-
porerad i de gestalter (af djur, växter o. s. v.), i hvilka den från kroppen
skiljbara själen plägar föreställas (själadjur o. s. v.), utan dessa gestalter
äro snarare primära apperceptioner af själen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
