Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Hellqmst : Anmälan.
framställning af företeelser, där förhållandena mycket tidigt på
allehanda sätt komplicerats. Störande verkar det emellertid t. ex.
att finna manismen under ”Naturverehrung”, då det närmast före-
gående afhandlar ”SeelenVorstellungen".
I detta sammanhang må äfven* nämnas, att förf., såvidt vi
kunnat finna, i sin öfversikt af de religiösa föreställningarna synes
ha tagit väl liten hänsyn till de rent naturalistiska, sådana t. ex.,
till hvilka de af honom sedermera (s. 173) behandlade solföreställ-
ningarna höra och som erbjuda ett särskildt intresse därför, att de
knappast kunna betraktas som i någon mån animistiskt färgade
och ändock på sina håll ledt till utveckling af personliga gudom-
ligheter.
Utan tvifvel hade i öfrigt denna del af framställningen be-
tydligt vunnit på anförande af konkreta exempel.
I inledningens fjärde afd. behandlas kult och myt. Förf.
skiljer med Wundt mellan direkt och indirekt "trolldom” (Zauber)
och anser, att den senare uppstått, sedan sammanhanget med själa-
föreställningarna bleknat eller försvunnit. Är emellertid — inom
parentes — ett dylikt antagande verkligen nödvändigt, och kan
icke hvad förf. kallar "sympatetischer Zauber” *) betraktas som en
primär företeelse?
Offret, som enligt mångas åsikt ursprungligen utgjort en af
makterna fordrad gåfva, anser förf. ha från början varit en fullt
frivillig magisk handling, genom hvilken ett direkt tvång skall
utöfvas gentemot mottagaren. I likhet med Wundt betraktar Helm
alltså trolldom sm otivet såsom det första moment, som bör
komma i betraktande vid förklaringen af offrets ursprung. Då
emellertid detta ofta har sin grund i fruktan för någon demon,
kan man beteckna denna känsla som ett andra offermotiv, och på
detta stadium undergår föreställningen om offret ofta en fullständig
omhvälfning, hvarigenom det icke längre uppfattas som en fientlig
handling utan som en af demonen fordrad prestation.
Förf. framhåller i detta afsnitt bl. a. de svårigheter, som sär-
skildt för den germanska mytologien äro förbundna med de försök,
som gjorts att leda sekundära mytkomplexer tillbaka till s. k.
kultmyter. Vi sakna nämligen för det mesta detaljerade uppgifter
om de gamla kulterna. Bland forskare, som i något större ut-
sträckning sökt nå fram till dylika kultmyter, hade äfven Schück
kunnat anföras (Studier i nord. litteratur- och religionshist. och
Studier i Ynglingatal).
I den sista delen af inledningen lemnas en kritisk öfversikt
af källorna för den germanska religionshistorien. Beträffande Ta-
citus är förf. afgjordt af den meningen, att han icke varit i Tysk-
land, möjligen dock vid nedre Rhen. Germania får ej betraktas
som en tendensskrift. Tacitus har utan tvifvel sträfvat att ge en
1) Förf, delar den indirekta trolldomen i ”sympatetisk” (== Wundt:
symbolisk) och magisk (= Frazer: sympatetisk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
