- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
215

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Anmälan. 215
hos Tenctererna: prœcipuus deorum). Oden har däremot ntan om-
väg från dödsgud utvecklat sig till krigsgud.
Hercules hos Tacitus är Tor (ej med Much m. fl. Frey, se s.
275 not 84 *)). Om han, såsom Tacitus tror, vid denna tid var
känd bland alla germaner (t. ex. de östliga nordgermanerna och
östgermanerna), veta vi ej 2). Måhända dyrkade de ännu en annan
åskgud *Perkunas —Fjçrgynn.
Frigg har enl. H. sannolikt med orätt betraktats som en
saragermansk gudinna; motiveringen tor denna uppfattning se s.
297 noten.
Af innehållet i kapitlet om stamkulter och kultförbund kan
framhållas, att Helm icke anser den af Tacitus Germ. 9 omtalade
sveviska gudinnan Isis (pars Sueborum et Isidi sacrificat) för iden-
tisk med Nerthus (s. 310). Den skeppsbild, som namnes såsom
den förras signum, utgör intet förbindelseled dem emellan; man
har ej rätt att betrakta Nerthusvagnen som ett skepp på hjul.
Såsom mycket sannolik betraktar däremot förf. sammanställningen
af "Isis" och den vid Rhenmynningen uppträdande Nehalennia,
som ofta framställes med ett skepp. Men man måste då stryka
ordet Sueborum, hvarför äfven ett annat, afförf. framställdt skäl talar.
Nerthusfesten .är en vegetationsfest och gudinnan själf moder-
jorden. Hennes bad och dränkandet af slafvarna får ej betraktas
som något slags regnmagi, utan med R. Meyer m. fl. som afslut-
ningen af det himmelska bröllopet, IsQÖg yåjuog. En himmelsgud
måste alltså tänkas som komplement; jfr M. Olsens uppsats om
Njardarlpg. Man har ingen anledning att med Bremer betvifla
de jutska och norska harudernas identitet — den stödjes i stället
af hvad man vet om kultförhållandena. Att närmare bestämdt
lokalisera Nerthuskulten synes omöjligt; man kan tänka såväl på
Östersjön som Nordsjön, men de särskilda gissningarna, som fram-
ställts, äro alla osäkra, såväl Rügen, Als, Själland som Helgoland.
Af Müllenhoffs skarpsinniga konstruktioner rörande nahanar-
valernas Alciskult tycks sammanhanget med den vandaliska Has-
dingi säkrast; däremot är den mytiska förklaringen af Hartungs-
sagan ganska problematisk. Att fastställa de båda Alcis egentliga
namn är omöjligt. S. 326 framställes en icke osannolik hypo-
tes, enligt hvilken de kunde vara identiska med de hos Paulus
Diaconus omtalade hasdingarna Päog och Pånrog {Paus och
Rafts) ’rör’ och ’bjälke’; jfr hvad ofvan yttras t. ex. om härled-
ningen af Anses. Se härom numera M. Olsens utredning i He-
denske kultminder i norske stedsnavne s. 250 följ., där namnens
innebörd ställes i ny belysning.
Helm anser formerna Ingvcevones, Istsvcevones och Erminones
*) Helm afvisar s. 275 n. kraftigt den af Much, Möller m. fl. häfdade
uppfattningen, att Frey skulle existerat utanför nordgermanerna. Fht. daz
fröno chruzi (700-t.) visar att orden /ró, fröno ej varit specifikt "hedniska”.
2) Jfr härtill nu M. Olsen Hed. Kultm. s. 190.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free