- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
318

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318 Läffler: Háv. 53: 1—3.
kan nu en fiskarbefolkning sägas tillbringa sitt liv lika väl
som på stranden. På den senare har den visserligen sin
boplats, men på sjön, sysselsatt med fiske, tillbringar den
minst en lika stor del av sitt liv, om ej mer. Man kan
om ivriga fiskare säga på svenska, att de leva på sjön.
I’ fno. kunde man säga vera á sjé ”for der at fiske” (Fritzner).
B. M. O. säger: ”Jeg tager sær i betydningen ’hav-
bugt’ (jfr. Sognsær, Harôsær, Sirindsær, . . . sjár . . . Hjç-
rungavágr), men selvfølgelig er der ikke noget i vejen for,
at det også kan omfatte indsøer”. Jag tror, att betydelsen
havsbukt icke alls passar i detta sammanhang, och att
betydelsen insjö här måste anses vara den rätta. Jag vill
här anföra vad O. Rygh säger om sær i betydelsen fjord
eller havsbukt (Sproglig-historiske Studier, tilegn. Prof. C.
R. Unger, s. 67 f.):
*Sær förekommer i Yerset [om fjarða heiti i Snorra
Edda II: 493, ed. AM.] kun i det ene Navn Har&sær og
kan ikke ellers paavises brugt i ret mange Tilfælde. Dermed
dannede Navn synes desuden i Betydning at adskille sig
noget fra de sædvanlige Fjordnavne; de betegne ikke Fjorde
i Ordets almindelige Mening, men oftest Indløb fra H avet
gjennem S k jæ rg a a rd e n 1), som ialfald ikke trænge langt
ind i Fastlandet. Saa er jo Tilfældet med Har(især (Kors-
fjorden), og ligesaa med den oftere i Sagaerne omtalte Sogn-
sær, Indløbet til Sognefjorden (nu Sognsjøen, brugt i samme
Mening). Strindsær, nu S trindfjorden ved Trondhjem, er
vel ikke en Skjærgaardsaabning, men et Parti, en Udvidelse
af en Fjord — altsaa heller ikke en Fjord i vanlig Mening”.
Ett par andra nyare namn på -sjø, analoga med de två
förstnämnda, anföras. Jag tillägger vad Strindsær beträffar,
att den kan ha fått sitt namn därav, att fjorden här öppnar
sig nästan som ett innanhav, och erinrar om att det om det
likartade vida vattnet inuti Limfjorden heter Heimskr. III:
*) Nu spärrat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free