Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Wadstein : Textförklaringar.
Jag anser, att vi i stället här ha det mit. korde ”Strick”,
ht. Korde ”Schnur, Bindfaden”, fra. corde ”streek, snöre* etc.”,
gr. %
OQÖr} ”tarm, sträng gjord av sådan”. Av prädikatet
synes, att Kårdan är en (best.) plural; den svenska singu-
larformen synes vara kårde. Användandet av pluralformen
förklaras av att skomakaren brukade ha till hands ett knippe
trådar, avklippta i passande längd. Även bårstan är möj-
ligen en best. plural; det följande år för åro kunde då bero
på inverkan från är i föregående rad, eller från talspråket;
jfr sing, borste ”borst”, Dahlgren, Glossarium. I här ifråga-
varande strof omtalas således alla de tre saker, syl, borst
och tråd, som skomakaren behövde för att kunna sömma.
S. 58, r. 5.
Om formen hweeser i ”Hwij astu så wååt? Huarföre
hw eeser?” säges (i anslutning till ett förslag av Tamm i
Ark. 16: 151) i Språkl. anm.: ”troligen fel för weesan av
vesa (i sv. diall. och Spegels Glossar, isl. veisa) ’dy, gyttja’.
Alltså ’varför (har du denna) gyttjan (på dig)?” — Att här
skulle stått ett substantiv, passar emellertid ej bra ihop med
det föregående ordet, då man knappast kan underförstå allt
det, som i Språkl. anm. förutsättes; i st. f. ^Huarföre” hade
i detta fall bort stå ”Huarifrån”. Möjlig är däremot en i
Språkl. anm. i första upplagan framställd förklaring, enligt
vilken här stått ett adjektiv: wesen = ”slapp”; ett adj. vesen
”vek, svag” finnes i sv. dial. (s. Rietz under vesa 2) och i
no. dial, finnes dels veisen ”slap” (Ross), ”svag” (Aasen),
dels visen ”vissen, ogsaa kraftløs, magtløs, mat” (Ross), med
variantformen vesen (se Aasen). Betydelserna hos no. visen
tala för, att sv. vesen helt enkelt kan vara en växelform
till sv. vissen ”vissnad”; å andra sidan kan sv. vesen ju ock
motsvara no. veisen. Nu är emellertid att-märka, att i sv.
dial, också anträffats en kortare form: ves - ”svag” (se
Rietz); denna sammanhänger tydligen nära med nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
