Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Anmälan. 339
den öppnade högen. Yi ha väl här en af dessa irrationalismer
och motsägelser, om man så vill, som så ofta möta oss på om-
rådet för själatron *) och föreställningarna om lifvet efter detta allt
intill senaste tid. Helges döda kropp hvilar i högen, och hans
andra jag kommer ridande från Valhall. Man behÖfver icke rädda
sammanhanget genom antagande af interpolationer, som några gjort,
och det förefaller också anm. mindre befogadt att med Al. Bugge
förutsätta inflytande af kristliga föreställningar om Helge liggande
i en kista 7); kistan i den medeltida folkvisan är väl en senare till-
sats, om den nu öfverhufvud sammanhänger med Helgedikten.
Inte heller är det, synes mig, så lätt att komma ifrån Vegt.-
kvidas strof om den i grafven liggande vçlvan :
Yar ek snivin snióvi ok slegin regni
ok drifin dpggu: daud var ek lengi,
där vi ju ha en parallell till de verser om Helge (har er þitt,
Helgi! hela þrungit o. s. v.), som enligt N. visa, att det här ej är
fråga om den i grafven liggande hjälten. Neckel anser verserna i
Yegt.-kv. lånade från Helg. Hund. II. Detta antagande är af
flera grunder ganska osäkert: Yegt.-kv. förefaller i vissa afseenden
vara en mycket ålderdomlig dikt 3), om också innehållet är besyn-
nerligt 4). Snarare kunde förhållandet vara motsatt5). Och för
öfrigt: behöfver man verkligen fördjupa sig i spekulationer öfver
en så nära till hands liggande poetisk frihet som den, att diktaren
låter den döde piskas af regn och öfverhöljas af snö, fast det när-
mast är själfva grafstället det gäller? En sådan föreställning är
åtminstone inte främmande för oss moderna människor.
Utan att våga förneka riktigheten af förf:s uppfattning är
sålunda anm. snarast böjd att tro, att den blodige och af elemen-
tema ansatte Helge, som visar sig för Sigrun, närmast är den från
högen uppståndne hjälten. I alla händelser har förf. säkrare exem-
pel att anföra t. ex. Hakon (i Hákonarmál), som "stod allr
i dreyra drifinn" och önskar behålla på sig sin sönderskjutna
rustning.
*) Exempel på ”två själar i en kropp” se Läffler Ark. 32: 98. I denna
afhandling finner man för öfrigt äfven andra exempel på dylika motsägelser,
som det knappast lönar sig att spekulera öfver, eftersom dessa föreställ-
ningar med all sannolikhet ofta icke ägt någon rationell grund och man
icke känt behof af det logiska och förnuftiga sammanhang, som vi efter-
sträfva. Därför förefaller mig — i fråga om förhållandet med djursjälen
vid vissa förhamningar — den af Läffler s. 109 anförda tredje förklaringsmöj-
ligheten afgjordt vara att föredraga: att man inte närmare klargjort för sig,
hur detta kunnat ske!
2) Vikingerne 1: 302.
3) ”Det er i form og indhold særdeles gammeldags” F. Jönsson Lit.
hist. 1: 147.
*) Jfr Schück Stud. 2: 27 f.
5) F. Jönsson Lit. h. 1: 148 satter Vegt.-kv. till o. 900, s. 258 Helg.
Hund. II till o. 950,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
