- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
346

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genmäle.
Av min ”Sämunds Edda, översatt fråu isländskan, Stockholm
1913” känner jag följande anmälningar: av E. Svensén, Afton-
bladet tisd. 3 juni 1913, av R. Nordenstreng, Ord och bild 1913,
s. 661 ff., av G. Cederschiöld, Fresta duger jämte andra uppsatser,
Stockholm 1914, s. 200 ff. och slutligen av Hj. Lindroth, Ark. f.
nord. fil. XXXII (1915), s. 218 ff. Svenséns anmälan är mera
flyktig och grundad på ett första genomögnande, de övriga synas
vittna om, att anmälaren ägnat min skrift något mera uppmärk-
samhet. Övriga anmälningar äro väsentligen lovordande, Lindroth
anser däremot, att jag ”blott ofullkomligt lyckats” i min uppgift
"att ge den i grundspråket oförfarne åtminstone en fläkt av ori-
ginalets skönhet”, vilket utgör en så avgjord förkastelsedom över
mitt arbete, som gärna kan tänkas.
Att jag själv hoppats hava tämligen väl gått i land med
min uppgift, följer ju av att jag låtit min översättning utkomma,
men är icke av betydelse för arbetets värdesättning. Då mina an-
mälare Nordenstreng och Cederschiöld däremot, vilka äro lika
sakkunniga som Lindroth, yttra sig gynnsamt om min översätt-
ning, synes detta mig vittna om att jag ej bedragit mig i min
förhoppning. Nordenstreng säger s. 662 b: "Brate har satt som
sitt mål att öfversätta så troget som möjligt, och han har i regeln
lyckats utmärkt därmed”, och Cederschiöld s. 201, att "det knap-
past synes troligt, att någon annan nu levande svensk kunnat
åstadkomma en i ett och allt lyckligare lösning av uppgiften än
den, Brate åstadkommit”, och s. 204: ”Och på svenska ha vi ännu
ingen bättre tolkning än den, som lektor Brate nyss skänkt oss".
Både Nordenstreng och Cederschiöld hava å andra sidan allehanda
att anmärka mot min övers., vartill jag nedan skall återkomma,
men dessa deras yttranden synas mig dock visa, att Lindroths
hårda dom är oberättigad. En granskning av de skäl, varmed
Lindroth motiverat sitt fördömande, befäster ytterligare denna upp-
fattning.
Mesta vikten lägger Lindroth vid mitt ”bristande sinne för
ordföljdens betydelse”, påpekar, att "visserligen ha vi i svenskan
till en viss grad fri ordföljd, t. ex. så, att vi kunna mot normal
praxis placera ett viktigt ord till först”, och att ”till vårt vardags-
språks ordföljd äro i första hand knutna naturlighet och otvungen-
het, men därav följer ingalunda att en därifrån avvikande ordföljd
suggererar poetisk högstämdhet”. "Byter man nu ut den otvungna
ordföljden mot en ordställningstyp, som endast eller företrädesvis
är hemma i det stela skriftspråket, i torrprosan, kanske rent av i
dennas torraste avarter, då riskerar man naturligtvis att en i sig
själv poetisk tanke, även om ordvalet likaledes är poetiskt, faller
platt till marken”. På dylika förseelser från min sida anför där-
efter Lindroth åtskilliga prov, som dock vid tryckningen råkat i
A RK IV KÖK N O R D ISK F il,0 1 ,0 0 1 X K X II, NT F Ö L J » X X V III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free