- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
50

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren, Förkortade sjönamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50 Sahlgren: Förkortade sjönamn.
Förkortade sjönamn.
I min gradualavhandling ”Skagershults sockens natur-
namn F har jag kritiserat vissa delar ay den framställning,
som prof. Hellquist i sitt fór sjönamnsforskningen så vik-
tiga arbete ”Studier öfver de svenska sjönamnen”, ger av sjö-
namnens bildningssätt. Jag har särskilt vänt mig emot hans
där framställda meningar om ”sjönamn, som hava uppstått
u tan förändring *) eller avledning av det substantiviska
eller adjektiviska grundordet” och sjönamn, ”som bildats med
suffixet -an- (nord- e-)”.
Jag har där naturligtvis ej bestridt, att sjönamn kunna
bildas av adjektivens svaga form (se b. 21). Men jag be-
stred ”åtm instone tillsv id a re ”, att sjönamn kunde bildas
till substantiv med aw-avledning utan att passera adjektivets
stadium. Jag menar ju tvärtom (se s. 32 f.), att just de
sjönamn, som bildats av starka och svaga adjektiv, äro det
viktigaste mönstret för de förkortade sjönamnen.
Anledningen till min opposition ligger djupast sett i
den differerande uppfattning jag fått om våra förfäders för-
måga att finna karaktäriserande likheter mellan sjöar å ena
sidan och hägrar, bävrar, björnar, björnram ar el. dyl.
å den andra. Jag har funnit att den allmoge, som ej för-
stått läsa kartor, har ytterst vaga begrepp om större sjö-
ars form. Även kartkunniga personer, som slunga kartan
och ro ut på en sjö, ha mycket svårt att göra sig en före-
ställning om sjöarnas geometriska fason.
För den händelse att i sjöns närhet ligger ett utsikts-
berg — som bekant äro sådana i södra Sverige ej alltför
vanliga, då de flesta berg äro skogklädda — har man ju
något större möjligheter att bedöma dess form. Den som
går upp på en av klintarna i Kilsbergen skall emellertid
*) Spärrat av mig.
ARKIV FOR NORDISK FILOLOG! X X X III, NT FÖLJD X X IX .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free