Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren, Förkortade sjönamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Sahlgren: Förkortade sjönamn.
”Spilcen *) . . . Namnet är ett s. k. jämförelsenamn av sv. spik . . . av
samma art som sjönamnen Kammen, Nyckeln, Spjuten *) coh många andra.
Samma ord ingår i Spiktjärn (GS 1 Ö 31, 2 ggr) Vrml., tvänne långa och
smala tjärn”.
”Av 2) sv. hjärta, fsv. M arta kommer . . . H järtsjön . . . och H järta-
sjön . . vilka namn naturligtvis syfta på sjöns form".
” Järten * ) ’
. . . Detta sjönamn innehåller enligt min mening stammen
i fsv. *ger, isl. geirr ’spjut1 och beror på sjöns utpräglat spjutlika form-
På grund av anslutning till gårdnamnet Gertorp har sedermera ett t in
kommit i sjönamnet”.
De omskrivna sjöarna ha fått namn av helt andra an-
ledningar. Svan och Hjorten ha namngivits av att sv an ar
och h jo rta r uppehållit sig i resp. vid sjöarna. Yid Spiken
(förr Stora Hällsjön) låg förr en hytta, Spikhyttan, där
naturligtvis (varom jag dock ej har någon direkt uppgift),
spik tillverkats. För Kammen har Lindroth (Namn och
bygd 1, s. 42) givit en annan förklaring. Nyckeln inne-
håller säkerligen ursprungligen adj. best. mykle. Om Spjuten
se min Skagershults naturn., s. 58. Hjärt{a)sjön motsvarar
ett äldre *Hiartasio3) dvs. ’Hjortsjön’, som a i samman-
sättningsfogen visar. Järten år sannolikt ellips av ett gam-
malt *Hjärtsjön ’hjortsjön’, ’sjön där hjortar visat sig’.
Flera liknande förklaringar finnas i Hellquists stora
sjönamnsbok. Att i detalj bemöta dem alla tillåter emel-
lertid ej utrymmet.
I sin mot ”Skagerhults naturn.” riktade artikel ”Ett
par anmärkningar om svensk sjönaransbildning” (i Arkiv 29)
synes Hellquist fortfarande hålla på dessa och liknande ”jäm-
förelsenamn”. Hans där anförda argument äro följande.
1) "Det är i dylika fall icke lätt att sätta sig in i för kanske årtju
senden sedan bortgångna släktleds föreställningssätt”.
Medges gärna. Men man får därför ej kasta yxan i
sjön. Yägen går naturligtvis från de yngre och genomskin-
*) aa. 1, s. 570.
a) aa. 1, s. 288.
3) Jfr Riarttœhouoð VGL. IV: 10 och Ortn. i Älvsb: 1. 15, s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
