- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
55

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren, Förkortade sjönamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sahlgren: Förkortade sjönamn. 55
Rönningen anses på samma sätt (aa. 1, s. 513; 2, s. 5)
vara utan avledning eller förändring bildat av gårdnamnefc
Rönningen dvs. ’röjningen’.
Kan man kalla en sjö bråten, hieven eller röjnin-
gen därför, att vid sjön ligger en bråte, klev eller röjning?
Näppeligen.
Till alla dessa förklaringar har H. drivits av sin teori
om sjönamns bildning av appellativer (som ej betyda ’vat-
tensamling’) utan avledning eller förändring.
Genom att förklara sjönamn av ovan berörda grupper
som ellipter *) (dvs. elliptiska bildningar) lyckades jag finna
en psykologiskt och formellt möjlig förklaringsgrund 2). Hell-
quist har ock i sin kritik i Arkiv lämnat följande erkän-
nande: ”Jag vill nu alldeles inte bestrida, att den lista jag
anfört av .. elliptiska och reducerade bildningar kan be-
höva ökas . . Och i alla händelser skadar det inte, att
denna synpunkt starkare framhålles, än vad jag gjort3)”.
Men han tillägger: ”Men vad jag vågar bestämt påstå är
att, om samma synpunkt så ensidigt urgeras som skett i
dr S[ahlgren]s arbete, vi komma in på en rätt farlig väg”.
Jag vågar påstå, att den vägen ej är så farlig, som
prof. Hellquist tror.
Från de flesta europeiska språk känner man ellipter av
typen adj. -f subst. > adj., som sedan substantiveras. Från
latinet vill jag anföra quartana f. ’fjärdedagsfrossa’, tertiana
f. ’tredjedagsfrossa’. Hur en sådan ellipt uppkommer illu-
l) Med e l l i p s menar jag den språkliga process, varigenom e l l i p t e r
bildas.
*) Denna förklaringsgrund har även H. fast i obetydlig utsträckning
använt. Det synes mig emellertid, som om H. under sitt arbetes tryckning
fått ökade sympatier för ellipsteorin.
*) Jfr härmed prof. A.. Kocks yttrande i Handl. rör. tillsättandet av . .
professorsämbetet i nord. språk vid univ. i Lund 1913, h. 3, s. 31: "Så vitt
Jag förstår, hade prof. Hellquist bort oftare, än det skett, uppfatta sjönamn
såsom elliptiska bildningar".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free