- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
178

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst A. Kock, ”Domen över död man”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 Ernst Kock: ”Domeen över död man”.
’era fiender äro dömda till döcden, och I vinnen berömmelse
och ära på färden’. I ett gannmalt ordspråk (Oldest English
Texts, s. 152) står dom pairallellt med sigisið, ’segertåg’,
vilket i sin tur allitererar mecd swiltan, ’dö’:
Oft dœdllata
dome fo w e ld it,
sig isiâ c a gehwam,
s w iltit tdy ana,
’städse försummar den dådlöse äran, försummar vart segertåg*
därför dör han ensam’.
Slutligen kan till den föirst anförda strofen påvisas ett
direkt motstycke i de fornengeelska gnomerna (Ex. 80 f.):
. . . sceaïl .. .
yrfe gedlœled
deades monnes.
Dom bi’ip selast!
’Delas skall död mans arv .. EBerömmelsen är bäst !’
Men betydelsen ’lov’, ’bærömmelse’ synes ha föråldrats
tidigare i nordiskan än i de västra språken. Kanske hade
man vid den tid, då Havamall nedskrevs, icke mera känslan
för det nedärvda allitererandte uttryckets verkliga innebörd.
Säkert är, att denna känsla sßenare är totalt försvunnen.
Och så ha vi ett ståendle talesätt, som icke längre
je r den rä tta m eningen, låt vara att felet icke är stö-
rande stort. Att i eddaglosisaren en rättelse måste jöras,
synes mig otvivelaktigt. Meni med avseende på vårt nutida
ordstävsliknande talesätt kan man sätta i fråga: skola vi,
som offrat kråkan för rimimet, offra alliterationen för —
resonen ?
Lund i okt. 1915.
Ernst A. Kook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free