Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av ”Svenska studier, tillägnade Gustaf Cederschiöld” - Erik Brate, Anmälan av "Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser. IV”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Brate: Anmälan.
och G. Rosenhane var född på Torp, Husby-Oppunda sn, c. 2 mil
norr om Nyköping. G. M on telin "Otto Sebastian von Unge.
En stadie i 1830-talets svenska lyrik” karakteriserar och anför
prov på denne poets skaldskap, vilken var verksam under tids-
skedet mellan juli- och februarirevolutionen, alltså samtidig med
den romantiska skolan i Frankrike, och som poet blott en dilet-
tant, men en av dem, hos vilka, som Brandes säger, ”Tidens
Mærke, som det findes i Geniernes Værker, fremtræder i ikke
mindre læselige og slaaende Træk". V alb org O lander ”En
blick in i verkstaden" meddelar med författarinnans tillstånd de
många omarbetningar, som början till Selma Lagerlöfs Körkarlen
undergått, innan den erhöll sin slutliga form. E. W rangel
"Staffan stalledräng i ord och bild” är, liksom förfis professur, en
kombination av litteratur- och konsthistoria; de litterära källorna
äro de olika typerna av Staffans visor och kyrkohistoriens upp-
gifter om martyren Stephanus och hans dyrkan, de konsthistoriska
äro bilder ur Staffanslegenden i den kyrkliga konsten, vilka tid-
fasta legendens utveckling. Särskilt viktiga äro målningarna i
trätaket av Dädesjö kyrka i Småland, som visa, att redan före
1300 denna legend var här sålunda utbildad, att Stefans historia
mot Apg. förlädes till Jesu barndom, att han var tjänare hos He-
rodes och att undret med den stekta tuppen, som blev levande
och övertygade Herodes om Jesu gudom, tillhörde legenden, vari
han ock framställdes som Staffan stalledräng. Det sista finner
förf. vara en nordisk utveckling av legenden, i det visserligen
även i Tyskland och England Stephanus-dagen firats som hästarnes
dag, men någon bild av denne hästpatron nämnes dock icke. Detta
firande återgår kanske till någon hednisk midvinterfest med kapp-
ritt och hästoffer. Företrädesvis stark uppträder denna firning i
Sverge, där i kyrklig konst bild av Stefan till häst finnes redan
från 1300-talets förra del, och som förklaring ser sig förf. nödgad
att ge de folkloristiska forskarne rätt, när de bakom Staffan skymta
guden Frö, fruktbarhetens gudomlighet och särskilt hästarnes be-
skyddare.
Erik Brate.
Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga upp-
satser IV. Lund 1915.
I Ark. f. nord. fil. XX, ‘
202 f. har jag redogjort för de nor-
diska beståndsdelarne i h. I (1897) och h. II (1902) av ovanstående
publikation. Med ännu rikhaltigare innehåll utkom 1906 h. III,
och nu 1915 föreligger h. IV. vars innehåll här skall anföras, så
vitt det behandlar nordiska ämnen. Häftet innehåller 15 uppsatser,
av vilka följande fyra falla alldeles utom denna tidskrifts område:
A R K IV F Ö R N O R D IS K FIL O L O G I X X X III, N T F Ö L JD X X IX .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
