Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av "Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser. IV”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Anmälan. 187
giver tolkningsförsök, som söka uudanröja svårigheterna i före-
gående uppfattningar, dock icke övertygande, enär nya svårigheter
uppstå, som av förf. själv framhållas.
H j. L indroth, Gutnal ping och Gutnalia torde kunna sägas
hava på ett slående riktigt sätt löst sin uppgift, i det förf. till-
bakavisar den gängse uppfattningen, att Gutasagans Gutnal ping
vore att fatta som gutna allping ’gutarnes allting’ och i stället
läser det, som det står, och tyder det som ’tinget vid Gutnal’, av
vilket ortnamn Gutnalia är en latinisering, samt detta Gutnal som
’gutarnes helgedom*, i det -al motsvarar got. alhs ’tempel’, fsax.
alah, ags. ecdh, fht. alak- i namn, vilket ord förf. uppvisar i en
mängd andra ortnamn. En del av förf:s polemik skulle hava ge-
staltat sig annorlunda genom reflexionen, att isl. alpingi förutsätter
enkelt l, icke II.
E. O lson, Norvagismer i några fornsvenska medeltidsdikter
anför ur Eufemiavisorna och Konung Alexander ett antal ord,
vilka antingen alls icke eller med annan betydelse förekomma i
andra fsv. skrifter men äga motsvarighet i fornnorskan, och sluter
därav till norsk påverkan på dessa dikters översättare. Ett sådant
aktgivande på ordförrådets skiftningar är ju påkallat och den
dragna slutsatsen i vissa fall troligen riktig men kanske i flertalet
fall oriktig, beroende på att det fsv. ordförrådet varit så ofantligt
mycket rikare än den fsv. litteraturen upptager. En livlig känsla
av detta förhållande erhöll jag vid ett försök att behandla min
hembygds dialekt: de fsv. ordböckerna förslogo icke på långa
vägar, oupphörligt måste jag ty till den rikare fvn. ordskatten,
och då man i de lägsta folkklassernas språk i Stockholm anträffar
ett sådant på östnordiskt område ej uppvisat ord som skör ’hår’,
ok, þeirs optast tóku Olav og de gamle bönder,
Aleif, at pvi malt, dem som var ophav til striden.
De har för skiftet
Till denna strof kan jag kanske tillåta mig några anmärkningar. Med alla
de givna övers, skulle man dock vänta: þa’s optast tóku, därför hör relativ-
satsen peirs optast tóku a t p vi m ali vara försats till huvudsatsen peir hafa
fy r r a f få ri meira hgfäum keypt saman och strofen med begagnande av
tolkningar av Hänninger och andra översättas: ”Den käcke jarlen hade att
förlika de gamla bönderna och Olov. De som mest gåvo sig i färd med
detta mål (oenigheten, näml. bönderna), de hava förr med mera fiendskap
överenskommit om hövdingar (då Hakon jarl den gamle störtades) — Eriks
ätt är härlig — men Hakon (den unge) mindes fiendskapen”. Hänningers
huvudförslag är att för keypt läsa hnept och översätta ”de (bönderna) hava
förr med större vrede stuckit huvudena samman (visat missnöje) och Håkan
mindes (det gamla) hatet (som bönderna hyst gentemot konungen). Eriks
ätt är djärv”. Då det vanliga kaupa saman e-u ger god mening utan de
metriska svårigheter, som uppstå av hnept, synes handskrifternas läsart
vara att föredraga.
(Jramts MJiri/cs teyn) metra
hçfâum keypt, en heyptir
Hýkun, saman. mundi.
med större skade hövdinger,
(Eiriks æt er herlig)
end Haakon jarl har lidt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
