- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
224

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Götlind, Versen i Urban Hiärnes Rosimunda. Ett bidrag till studiet av 1600-talets verskonst - Versarter i Rosimunda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224 Götlind: Versen i Rosimunda.
metriska skemata finnas stora likheter mellan de båda dik-
tarna. Det tycks framförallt vara Stiernhielms s. k. baletter
(Then fångne Cupido, Freds-Afl), som lämnat metriska upp-
slag åt Hiärne. Här nedan skall jag gå närmare in på
denna fråga i kapitlet om de särskilda skemata.
Versarter i Rosimunda.
Vi befinna oss i en brytningstid beträffande verskonsten
i Sverige. Nya metriska ideal trängde in, och nya teorier
uppgjordes av den tidens metrici. Det torde därför ha sitt
intresse att se, vilka versarter det är, som uppträda i vårt
första mera betydande dramatiska alster, och jag skall därför
ge en liten överblick Över desamma.
Det frapperar en att finna, att de kortare versslagen,
de 3- och 4-taktiga verserna, inta en så dominerande plats,
som de faktiskt göra. Man kunde ju vänta att finna de
klassiska versarterna, hexametern, alexandrinen, den jam-
biska senaren o. s. v. mera företrädda. Men den 6-taktiga,
klassiska versen upptar ej ens en tredjedel av dramat. Och
när denna vers kommer, förefaller det att vara mera som
paradnummer. Betydligt ledigare och lättare skrider den
kortare versen fram hos Hiärne. Det är, som om den långa,
6-taktiga versen ej passade de nordiska språken, där diktaren
vill röra sig med kortare fraser och koncisare stil, utan
ägnade sig mera för en sydlännings fylliga uttryckssätt.
Hur skulle t. ex. hexametervers låta i den fornisländska
epiken? Den oerhörda och ansträngda hopningen av adjek-
tivattribut i hexametern synes mig peka åt samma håll.
Jämför t. ex. följande hexametrar och den kortare versens
byggnad:
1) Frän den skräckliga phlegetons beswärliga wåning,
Fråån den ivillande stygga bedröffwlig’ ofaanlige swarte,
Faaslige, gräslige, snööd och diup’ obegrijplige mörksens
Grundlösa grunftiga hähl, och altförskreckliga plåghrum
(145 ts—
»)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free