- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
230

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Götlind, Versen i Urban Hiärnes Rosimunda. Ett bidrag till studiet av 1600-talets verskonst - Versarter i Rosimunda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230 Götlind: Versen i Rosimunda.
och många, kan det vara av intresse att se dess skema, som
jag därför helt och hållet återger:
\ y V> v y Vy –––
V V y Vj> V y
v y — v y — v y —
V Vy Vy W ““ vy
VyI––– Vy ^ ––– –
Rimfiätningen är aabbccdddd.
6-taktig vers.
Med avseende på den 6-taktiga versen är det knappt
behövligt att påpeka Stiernhielms betydelse för densammas
odling på svensk botten. Jag behöver bara nämna hans
hexameter i Hercules, alexandrinerna i hans ”Kling-dichter”
och den 6-taktiga versen i ”Heroisk Fägnesång” och ”Heroisk
Jubel-sång”, där jambisk senar torde vara avsedd, för att
man skallförstå Stiernhielms förkärlek för denna sydländska
vers. Attdet är frånStiernhielm, som Hiärne fått upp-
slaget härvidlag, torde väl ligga utom allt tvivel.
Alexandrinen är företrädd i 11 och slutet av Y 6. Hit
hör väl ock IY 5, ehuru cesuren ofta är av den art, att
man är i tvekan om huruvida man skall fora den hit eller
till jambisk senar. Rimfiätningen är i den sistnämnda, som
är en strofisk körsång, aabbcc 0 . s. v.
Jambisk senar uppträder blott i Y 2, om nu ej IY 5
skall föras hit.
6-taktig troké med katalex i slutet ha vi i Y 5, och i
I I I 1 6-taktig troké med katalex i 3:dje versfoten, ett för
övrigt ganska sällsynt skema, som ter sig så här:
V y v y I V y W V y •
Det finnes upptaget hos Arvidi bland ”trimetri brachy-
catalectici”.
Hexameter ha vi i 1 2, I II3 och Y 4. I IY 3 upp-
träder hexameter tillsammans med pentameter, s. k. distikon.
v y — v y — v y — v y — v y —
Vy — V> —
V y — ^ —
v y v y — v y vy V y

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free