- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
231

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Götlind, Versen i Urban Hiärnes Rosimunda. Ett bidrag till studiet av 1600-talets verskonst - Versarter i Rosimunda - Inkongruenser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Götlind: Versen i Rosimunda. 231
7-taktig vers ha vi blott inblandad i det lilla parti fri
vers, som förekommer i mitten av IV 4 samt i Nemesis’
lilla epilog i slutet av skådespelet. De 2 sista raderna av
dramat utgöras av 8-taktiga, trokaiska verser.
Inkongruenser.
Det är huvudsakligen komposita, som tilldragit sig in-
tresse vid studiet av 1600-talets verskonst. Man har näm-
ligen på grund av betoningen i versen trott sig kunna draga
vittgående slutsatser med avseende på huvudaksentens pla-
cering i sammansatta ord under äldre tid. Men då natur-
ligtvis aksentueringen i ordfogningar äro belysande för
aksentueringen i komposita, skall jag här nedan först en
smula sysselsätta mig med de förra.
Versen flyter ofta tungt och trögt, särskilt, som förut
nämnts, i de längre versmåtten. Jag tror, att hexametern
tar priset i våldsamma inkongruenser.
Denna stora frekvens av inkongruent infogning i ver-
sens skema är naturligtvis endast följden av en alltför ringa
utvecklad verskultur. Hiärne hade ju ej skaldens yrke som
levnadskall — det kunde man för övrigt inte ha på den
tiden i Sverige — , och hans utflykter i poesiens rike voro
mera av tillfällig art. Dessutom led verskonsten i sin helhet
brist på skolning och poetisk tradition.
Följden av ovan antydda förhållanden blev den, att
versen vimlar av mer eller mindre fullständiga inkongruenser.
På de svaga versplatserna uppträda ytterst ofta ord med
full betoning i prosauttalet och på de starka däremot pro-
sans obetonade ord precis som i den gamla folkvisan och i
knitteln. Se t. ex. följande hexametrar:
Óp, faar, flyý, löop och söö’k aflä*gse rýmder och órter
(146 2)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free