- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
261

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Kock, En fornnorsk och östnordisk ljudlag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: En fnorsk o. önord. ljudlag. 261
har det dock kunnat påverkas även av fiedhur med yngre
«(-brytning.
Att också i forndanskan brytningsdiftongen io övergått
till ia framför a i följande stavelse, framgår av fda. fiarthi
”4:de”; ä. da. mielke ”mjölke”, verbet mielke ”mjölka” (c
miolka < *meluk-). Ä. da. har även fiœdhær ”fjäder” och
verbet fjœdre ”fjättra”.
Såsom nämnts är ia i ino. iafu r etc. ljudlagsenligt.
Men då man i Barlaams och Josaphats saga finner fialldi
188, 4 ”mängd” (med ia från obl. kasus fiallda) motsvarande
isl. fioläi) talar detta för att eo blivit till ea (ia) framför a
även i vissa bygder av Norge. Om vissa ord med ia i 01.
H. S., som kunna så förklaras, se ovan s. 255. När sist-
nämnda skrift använder fio(l)lde, kan detta ord på analogisk
väg ha fått io från fiol- ”mycket”; dessutom är io den
ljudlagsenliga diftongen i nom. sg. fioldi. Om fiórir, fiórði
se ovan s. 253.
Följande ord och former böra särskilt omtalas.
Jämte det i fornsvenskan rätt vanliga namnet lærunder
(latiniserat Iarundus, Jerundus) finnas även Iormdus Upp-
land? (år 1291), Jorundus Uppland (år 1318), Iurundus Upp-
land 3 g<gr (Lundgren-Brate). Lektor Brate har dessutom i
ett brev av 4 nov. 1916 (hvilket egentligen föranleddes av
en diskussion av ett annat spörsmål) havt godheten meddela,
att namntet lærunder sjutton gånger förekommer i fsv. run-
inskrifter,, att det i dessa alltid har u i andra stavelsen, att
av dessa sjutton exempel ”9 hava iy, iu, io i första leden,
alltså 8 ia, ie”. — Redan Yígfússon har i IED. riktigt
sammanställt detta namn (isl. Iorundr) med isl. iara ”strid”.
Fsv. Iarund-, lærunder är den ljudlagsenliga motsva-
righeten till isl. Iorundr, och formerna lorund-, lurund-
bero på inflytande från, resp. sammanblandning med vissa
på lör-, Iür- (lö-) börjande namn sådana som fsv. run.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free