Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Kock, En fornnorsk och östnordisk ljudlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: En fnorsk o. önord. ljudlag. 265
Diftongen ia (iæ) i detta ord fattar jag på!följande sätt.
Såsom allbekant är, antogo nästan alla ursprungliga neutrala
«-stammar mycket tidigt «-stams-böjning. Alltså hade man
redan under urnord. tid fått jämte nom. ack. *melwu även
*melwa. Sedan *melwu genom w-förlust framför u blivit
till *melu, påverkade detta formen *melwa, så att *mela>
(genom brytning) mial uppstod. Till införande av ia har
gen. *melwan > *mialwaR även i någon mån medverkat.
Såsom en alternativ förklaring må ock följande meddelas.
Ordet ”mjöl” ingick och ingår såsom senare led i en massa
komposita. I äldre forndanskan ha uppvisats åtminstone
biug-, røkælsæ-, ærtæ-, rugh-, hwætæ-, clintæ-miæl (-miel,
-meél) (jmf. Wigforss s. 94 noten 2); hos Kalkar dessutom
bønne-, dyst-, kraft-, malte-mjel (-mel). Söderwall antecknar
ytterligare hafra-, spise-miøl. Ifall brytningsdiftongen io i
relativt oakcentuerad stavelse ljudlagsenligt övergått till ia
(hvilket jag i Sv. ljudh. II s. 404 f. framhåller såsom möj-
ligt), så kan rughmiol etc. ha blivit till rughmial etc., och
mial har senare använts även såsom simplex. Enligt Wig-
forss anf. st. övergick miel till mel genom påverkan av
mala, mald, mötta, möllare, hvarvid ty. mehl i någon mån
bidragit. Eventuellt tänker han på en Övergång -miel >
-mel i senare kompositionsleder: rughmel etc. Denna W:s
uppfattning är antaglig, men i vissa danska mål har dess-
utom mie- kanske ljudlagsenligt blivit me- i fortis-stavelse.
Jmf. om fsv. miøl : møl även Kock Sv. ljudh. II, s. 414.
Fsv. fda. spiœr ”klut, bandage” (: isl. spiorr ; om bety-
delsen se Dahlerup i Ark. nf. XXY, 91 och Janus 1913)
har iæ från gen. spiærrar osv. Diftongen i fsv. fda. hialp
f. ’’hjälp” (isl. hiolp «-stam) kan delvis ha överförts från
verbet hialpa.
Om fsv. fiol :fiæl fda. fial ”bräda”, fsv. giæf ”gåva” se
Kock Uml. u. Brech. s. 285; om fsv. fda. miolk: fsv. miæïk
fda. mialk Kock Sv. ljudh. II, s. 403.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
