Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Kock, En fornnorsk och östnordisk ljudlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: En fnorsk o. önord. ljudlag. 271
giva uttalet giorþi, giorþu1). I fyra fornskånska runinskrifter
(ristade av Mårten stenhuggare) anträffas giarþe Wimmer-
Jacobsen nr 204, 205, 206, 207, en gång giarþi ib. nr 208.
Då Skånelagen använder pret. giorpe, ha även dessa run-
ristade fskå. former uttalats giorpe, -i. I glossaret s. 216
synas Wimmer och Jacobsen riktigt fatta giarþe, -i såsom
uttalade giorði (giårcM), men s. 177 transkriberas — enligt
min uppfattning oriktigt — giarde, -i med giarðe.
Pret. till fsv. falla heter i literaturspråket normalt fiol
(fiel) med brytningsdiftongen io] blott mycket sällan möter
pret. fiæl (om hvars förklaring se Kock Sv. ljudh. II s. 407).
I fsv. runinskrifter anträffas flera gånger ristningen fial (feal;
exempel anföras ib.). Det är därför säkert, att run. fiai
oftare uttalats fiol än fiai (fiæl). Redan i den mycket gamla
Kälvestens-inskriften i Östergötland, som icke torde vara
mycket yngre än Rök-inskriften, anträffas fial ”föll” (Brate
Östergötlands runinskrifter nr 8). Den östgötska inskrif-
ten i Högby (ib. nr 81) har feal. Då nu Östgöta-lagen
såsom preteritum till falla använder fioll (icke fial), så är
det obetingat troligt, att fial (feal) i dessa östgötska in-
skrifter uttalats fioll, och att Brate utan tillräckligt skäl
antar uttalet fial i Kälvestens-inskriften (han motiverar icke
en dylik mening).
En vanlig form för preteritum av fsv. verbet hugga
hogga är i literatur-språket hiog, pl. hioggo. Från fsv. lite-
ratur-språket har icke uppvisats någon pret.-form *hiag, pl.
*hiaggo eller dylikt2). Då man nu i runinskrifter jämte
pret. hiok, iok rätt ofta finner ristningen hiak t. ex. Black-
*) Den i den fo r n g u tn . Aakirkeby-inskriften mötande ristningen
giarþu torde snarast ka uttalats giarctu, eftersom brytningsdiftongen io i
denna inskrift med exceptionellt rikt utvecklat runalfabet skrives io i ordet
iorþaR, och eftersom ”göra” även annars har ia i fg. giara osv. ; jmf. Kock
Sv. ljudh. III, s. 189, 196.
*) I ett par a v lä g s n a nysv. bygdemål (på G-ottland och i Dalarna)
finnes pret. iägg och hos Liljegren nr 49 pl. hieku.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
