- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
293

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åkerblom: Historiskt presens. 293
B r u k e t a v h is to r is k t p r e s e n s i d e n tid ig a r e
is lä n d s k a s k a ld e d ik tn in g e n
(till o m k r . 1100).
En egendomlighet, som i hög grad bidrar till att göra
den isländska saga-stilen så levande och målande, är den
flitiga användningen av historiskt presens; den isländska be-
rättande prosan skulle ha en fullständigt annan karaktär,
om denna egendomlighet ej förefunnes, utan preteriti-former
Överallt påträffades i stället för detta berättande presens.
Med utgångspunkt från detta förhållande skulle man
kanske vara benägen till den förmodan, att i den isländska
skaldepoesien det historiska pres. skulle ha lika rik använd-
ning som i prosan, ja, att skalderna på grund av de lätt-
nader i fråga om meter och rim, som en flitig växling av
pret. och hist. pres. skulle bereda, ännu flitigare än prosai-
sterna skulle ha låtit de båda formerna göra tjänst vid sidan
av varandra.
Men en sådan slutsats skulle vara förhastad.
Redan tempusförhållandena i Eddadiktningen äro av
den natur, att de böra väcka våra tvivel i frågan. Såsom
redan Nygaard i Eddasprogets Syntax II s. 5 f. har på-
visat, är hist. pres. ytterst sällsynt i Eddadikterna; han har
endast att anföra nio ställen, där det (sammanlagt 13 gånger)
förekommer använt i dessa; och ett av dem — þrk. 3 (med
ett fall) — är sedermera utrangerat av textkritiken. Av
visst intresse i detta sammanhang är det faktum, att även
prosan i Eddan visar samma egendomlighet. De få ställen, där
denna säkert uppvisar hist. pres., äro följande. Det viktigaste
träffa vi i inl. till Grm. Efter en replik, inledd med ”Odinn
mæltr, följer ”Frigg segir: . . . *). Odinn segir, at pat er
in mesta lygi. þau vefria um þetta mál”, och ett stycke
*) Replik.
A
X
E
IT FÜR MORDISK FILOLOGI X X X III, NT F Ö U D XXIX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free