Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom: Historiskt presens. 297
Såsom F. Jonsson (Litt.-hist. I s. 421) framhåller, har
tydligen den sköld, som Brage hade fått som gåva av konung
Ragnar, innehållit olika fält — dessa ha varit minst fyra
—, med var sina bilder, som ha givit Brage anledningen
till att berätta de sägner, varpå de ha syftat. Yar avdel-
ning av dikten har säkerligen varit avslutad med ett sam-
manfattande omdöme, och av dessa finnas de två första be-
varade (1: ”þat fall flotna segik á fpgrum randar botni” —
om Hamdes och Sorles sista kamp i konung Jormunreka
sal —, 2 : nJ>á sókn má kenna á Svçlnis salpenningi” —
om Hjadningakampen). Icke på långt när allt av det?
som berättas av skålden ur varje i dikten berörd sägenkretsr
har blivit avbildat i de olika falten, rimligtvis endast en
situation i vartdera av dessa, ty utrymmet har ju icke varit
stort. Enligt min gissning har skalden i var avdelning av
dikten, som han för övrigt förtäljt i pret., likasom pekat
på den situation, som varit föremål för bilden på skölden,
och fór detta ändamål i de båda fall, varom det här rört
sig, använt ett omdöme i pres. för att omedelbart fortsätta
i pret. Så förklaras ordalagen i str. 5, där hela situationen
i konung Jormunreks sal framställes för åhörarnas fantasi:
”
par standa Naglfara segls siglur, andvanar saums, svåt
gerfru gyrdan golfhplkvis så fylkis” etc. (tillhörande den
första bevarade stevbalken), likaså i str. 10, där kamphettan
i Hjadningaslaget åskådliggöres: ”
Letrat lýda stillir landa
vanr stódva glamma mun hpd á sandi — på svall heipt i
Hpgna — es þróttig premja þrymregin sóttu Hedin” etc. *).
— Det påpekande momentet i den fjärde av de stevbalkar
i dikten, som i mer eller mindre fragmentariskt skick ha
blivit bevarade, finna vi i str. 14: ”
pat erum sýnt, at sonr
Aldafçdrs vildi snimma of freista afis vid uri pcefdan jar-
dar reist”.
*) Skulle letrat genom a’vskrivningsfel ha uppstått ur ett ursprungligt
létat, så ha vi icke det påpekande momentet i stevbalken bevarat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
