Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom: Historiskt presens. 301
Harald omgärdar ofta landet med skepp; Sven skär också ösnnden
(för att komima) till mötes med den andre konungen; den be-
römde krigarem utför ej en liten här av alla daner, han, som omger
var bukt södejrifrån med skeppsstammar”. (3) ”Du drog åter mot
söder, modige konung, där alla daner önskade det avtalta mötet;
jag ser ej någ;on mindre anledning; Sven är på väg norrifrån nära
intill landamäiret för att träffa Harald; det blev en mödofull färd
längs det vidlsträckta landet”. (4) "De modiga bönderna uttala
mycket högt, när män träffas, på båda sidor sådana ord, som i
hög grad bedrova (andra) män: de män, som (envist vilja) hålla ut
till det allra sista, äro ej mycket villiga till (’láfca eigi brátt vid’)
förlikning; overmod sväller hos konungarna”. (5) ”Konungarnas
omåttliga vrecde blir i hög grad farlig, om det gäller förlikning;
de män, som jförstå sig på att medla, väga alla frågor på vågskål;
det är riktigt att säga konungarna allt sådant, som likar folket;
om männen (nu) skola skiljas i ofrid, är det begärlighetens lust,
som vållar deit”.
I avseemde på dessa strofer är att märka, att det i
båda dikternia skildras tilldragelser av starkt spännande in-
tresse, vilka utspelats kort före kvädenas tillkomst; stroferna
i fråga ha utpräglad lausavisekaraktär, och det ligger väl
även här närmast till hands att antaga, att de också ha
kommit till som lausavtsur samtidigt med de tilldragelser,
som de syffca på, och sedan ha blivit inarbetade i de kort
därpå förfatltade flockarna, även om den möjligheten ej är
absolut utesluten, att vi här ha att göra med hist. pres., resp.
växling mellan pret. o. nämnda form.
Ej heller är det säkert, att vi finna hist. pres. i str.
24 av Tjod-olv Arnorssons Magnusflock från 1045 (Skjald.
I B s. 338), där skalden mitt i den övriga skildringen i
pret. utbristeir (det är fråga om Magnus den godes härjning
av Skåne): ”här är larm i Danmark, hästen stormar fram
över höjderna västerifrån”.
Strofen lyder i omedelbart sammanhang med den
följande:
(24) ”Ollavs son bjöd förut att gå opp i land; Magnus gick
vred (= kamplysten) från skeppen med stor prakt; den raske
konungen bjö<d att härja omkring i Skåne — här är larm i Dan-
mark —; häst<en stormar fram västerifrånöver höjderna”. (25)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
