- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
307

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åkerblom: Historiskt presens. 307
landet mellan stroferna i Hallfreds Håkonardråpa (1. c. s.
147 f.). Av dessa innehålla 1, 3, 4, 7 och 8 verber i pres.:
(1) "Det mäktiga, i anseende till håret knoppade träd, som
vårdar sköldskadan, står till stort understöd åt Ulls skepps träd i
öster”. (3) ”Den raske ägaren av vindens häst lockar med svär-
dens sanna ord Tredjes barrskogshårade hustru under sig”. (4)
”Därför tänker jag, (att) den, som bringar lansar att flyga (”fleyg-
janda frakna”), (är) mycket motvillig att lämna Auds frejdade
syster allena; landet ligger under smyckesförminskaren”. (7) ”Den
stridsmäktige förtrogne vännen till grammen, han, som käckhet be-
hagar, låter, upphetsad av kamplust, Hedens av hammaren slagna
kläder slamra omkring sig”. (8) ”Brusande hagel från Egils vapen
faller i mängd hårt ned på Hamdes skjortor på vågdjurets käcka träd”.
Förhållandet med str. 7, 8 låter ju ej med säkerhet
bestämma sig utan kännedom om det sammanhang, i vilket
de förekomma; emellertid är det ju tydligt, att pres. i dessa
strofer ej behöver fattas som hist.; och ser man dem i
samband med vad som för övrigt här redan har blivit klar-
gjort och det med vad som nedan kommer att klargöras, är
föga sannolikhet för att det har denna natur. Det troligaste
är att, medan de Övriga bevarade stroferna i kvädet*) inne-
hålla berättelser om särskilda tilldragelser, alla de här cite-
rade ha skildrat konstanta eller itererade förhållanden (jmf.
Tjodolvs Sexstefja). Antagligen ha dessa senare strofer haft
sin plats i dråpans senaste parti; i alla händelser kan
kvädet icke gärna ha böria t med str. 1 (”Askbollum stendr
Ullar” etc.).
Att ett besittningstagande av väldet i ett land vid
en historiskt given tidpunkt ej behöver omtalas i pres.-form,
och att vi sålunda ej i ett dylikt bruk ha något stöd för
att anta ett pret. hist. i str. 3 av Håkonardråpa, visas bl. a.
av str. 5 och 6 i samma dikt:
*) Utom str. 9 (pros, ordföljd: "fjadan verda bjçrt fçt Sçrla rjódask i
blódi fyrda” etc.). Den genom ”þaðan” antydda orsaken till ny strid kan
ju emellertid lika -väl tänkas förefintlig i då förfluten som i då varande tid.
Strofen, som innehåller en del av ett stev, hör till en stevbalk, ej till sloemr
(jmf. ovan s. 23 f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free