- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
310

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 Åkerblom: Historiskt presens.
gagnat i fråga om en tidpunkt, som är ännu mer avlägsen
— väl över 20 år — från den, då den dikt, där det före-
kommer, blev författad, men detta antagande är knappast
riktigt.
Frågan rör det verb, som träffas i huvudpunkten i en
av de bevarade halvstroferna av Ottar Svartes Óláfsdrápa
sœnska (str. 2, Skjald. I B s. 267), och denna fråga är av
desto större intresse, som den också berör en punkt i den
svenska historien.
Halvstrofen lyder:
Visi tekr (vig-Freys)
vist ausfcr munlaust
(aldar hefr allvaldr)
Oska vif (gott lif).
Wisén (Carm. Norr. I s. 43 f.) har tydligen uppfattat punk-
ten i fråga så, att den omtalar erövringar, som Olov Sköt-
konung gjorde, och han har i samband härmed placerat
strofen sist bland de bevarade fragmenten av kvädet; tro-
ligen har han uppfattat tekr som nutidspres. F. Jónsson
åter har antagit, att omdömet syftar på Olovs tronbestigning,
och han har därför placerat strofen närmast invokationen i
början av dikten; han uppfattar tekr såsom hist. pres.
Den mening, som jag själv en gång i anslutning till
Wisén uttalat (Hist. Tidskr. 1899 s. 231 f.), att punkten
åsyftar erövringståg österut från Sverge, stöder sig natur-
ligtvis till en viss grad på uttrycket austr. Men endast
under vissa förutsättningar blir det berättigat att översätta
detta ord med ”där österut”. Det är ju nogsamt bekant,
att amtr i skaldediktningen eller annan isländsk litteratur ej
alls behöver beteckna en lokalitet öster om den, där kvädet
föredras (här Sverge), utan mycket väl kan beteckna denna
senare, så framt den är belägen öster om författarens fäder-
nesland (här Island); se t. ex. Håkonardråpas bekanta första
strof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free