Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom: Historiskt presens. 313
Slutresultatet av den här ovan anställda undersökningen
är tydligen det, att vi i den norroena skaldediktningen, vad
tiden före 1100 beträffar, icke med absolut visshet kunna
påvisa något fall av hist. pres., om vi undantaga de två,
som vi påträffat hos Brage (se ovan s. 297), det, som möj-
ligen kan finnas i Haustlçng (se ovan s. 296) samt fallen
hos Ulv Uggason (se ovan s. 298 f.). Yad särskilt dessa
undantagsfall beträffar, är det väl, såsom det ovan har blivit
påpekat, sannolikt, att de ha tillkommit under inflytande av
sådana omständigheter, att de ej kunna anses som hist. pres.
i termens vanliga bemärkelse och sålunda på sitt sätt be-
kräfta den regeln, att historiskt presens :— i den
vanliga betydelsen av detta u ttry ck — ej bevisligen
finnes i den norroena skaldediktningen under tiden
till om kring 1100.
Är detta resultat av undersökningen riktigt, så har
därmed också vunnits ett annat av stort intresse, nämligen
att man i stilistiskt hänseende har att räkna med ännu en,
och det en särdeles betydelsefull, överensstämmelse mellan
den ”folkliga” Eddadiktningen och den ”lärda” skaldedikt-
ningen, ett faktum, som jämte åtskilliga andra, som förut
ha blivit vederbörligen beaktade, talar för den åsikten, att
ingen absolut klyfta skiljer de båda slagen av diktning,
utan att det förefinnes en gradvis utvecklad övergång mellan
sådana motsatser, som faktiskt te sig, då man jämför den
riktigt, ger väl strofen i fråga stöd för den meningen, att Olov Skötkonung
i samband med sina krigiska företag i Ryssland under den orosfyllda tiden
i detta land efter Vladimir den stores död, åren 1015—1019, gjort erövringar
i Östersjöprovinserna. Slutgiltigt synas Sverges mellanhavanden med Ryss-
lands nye härskare Jaroslav ha ordnats i samband med dennes giftermål
1019 med Olov Skötkonungs dotter Ingegärd. Men dessförinnan fanns det
nog efter Vladimirs död mer än ett tillfälle for konung Olov att bemäktiga
sig ”herrelöst land” i öster. Och då det just är under denna tid, som vi
först träffa Ottar i Sverge, är det väl om härnadsfärder ”i östervåg’’, som
denne talar i den här omhandlade strofen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
