Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. W. v. Sydow, Nekrolog över Axel Olrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Sydow: Nekrolog. 337
detta gör arbetet till något vida mera än en blott och bar veten-
skaplig avhandling; det är ett enastående monument över den
nordiska folkstammens andliga kultur i forntiden.
Den nordiska mytologien har Olrik likaledes ägnat ett om-
fattande och djupgående studium, vilket tagit sig uttryck i flera
märkliga arbeten. Främst bland dessa bör nämnas boken ”Om
Ragnarök”, vars första del kom ut 1902 (i Aarb. f. nord. oldkyn-
digh. 1902), den andra 1914 (i D. St.). Efter en grundlig kritik
av samtliga källor, visar han här, vad som är ursprungligt nordiskt,
och vad som lånats från olika håll, från kristendom och keltisk
gudasaga, från tartarer och kaukasusfolk. Och han går vidare i
det han granskar Ragnarokstankens förekomst, förutsättningar och
utveckling i olika tider och hos olika folk Över hela världen.
Boken om Ragnarok torde höra till det allra bästa, som har skri-
vits på något mytologiskt område, och dess vetenskapliga bety-
delse sträcker sig långt utanför den nordiska religionshistorien.
Av mera speciellt nordiskt intresse äro en del smärre under-
sökningar, bland vilka jag först vill nämna en serie uppsatser
behandlande Loke-problemet, publicerade i Danske Studier (1908
—09) och i Festskrift til H. F. Feilberg. Vidare ett par små, men
mycket värdefulla uppsatser, "Tordenguden og hans dreng i lap-
pernes myteverden” (D. St.) och "Nordisk og lappisk gudsdyrkelse"
(D. St. 1905), vari han påpekar några tidiga lån från gammalnor-
disk religion hos lapparna. I en uppsats om "Gefion" (D. St. 1910)
belyser han eddans Grefion-myt med en del nutida folksägner, folk-
seder och ortnamn. — På de senare åren förberédde Olrik ett större
arbete över nordisk mytologi, vilket emellertid ej hann komma
till utförande. Som ett slags inledning till detta arbete skulle
kanske en uppsats i Nordisk tidskrift (1917) om "Eddamytologien”
kunna betraktas.
Ett mindre arbete, som avser att ge en samlad bild av hela
vikingatidens andliga liv, är "Nordisk aandsliv i vikingetid og
tidlig middelalder", som ingick i det även på svenska utkomna
samlingsvärket Världskulturen, men även i något utvidgad form
kom ut som särskild bok. Detta arbete vänder sig visserligen till
en bredare publik, men genom sin helhetssyn på ämnet och sin
sammanfattning av vetenskapens resultat har det sin betydelse
även för fackmännen på området.
Här har jag kunnat dröja blott vid det betydelsefullaste i
Axel Olriks rika produktion med bortseende från hans initiativ
och värksamhet på andra områden. På sitt arbetsfält var han
banbrytare och nydanare, och för vad han här uträttat stå vi i
den djupaste tacksamhetsskuld. Axel Olrik kommer alltid att
räknas bland vetenskapens allra främsta namn. Så mycket djupare
måste vi därför beklaga, att han icke fick tillfälle att avsluta sitt
arbete om dansk hjältediktning, eller offentliggöra det stora arbete
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXXIII, NT FÖLJD XXIX. 2 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
